"Viktigt att det inte stannar vid detta"

Daniela Ragnell. Bild: Privat

För raseborgaren Diana Nyberg Lindholm var det självklart att underteckna uppropet #dammenbrister – med hopp om att inpyrda ruttna strukturer äntligen får ett slut.

Diana Nyberg Lindholm konstaterar att det var lätt för henne att välja att skriva under uppropet #dammenbrister – för det finns alltför mycket osakligheter och trakasserier riktade mot kvinnor.

– Jag har inte själv direkt drabbats, det räcker med att man ser det omkring sig.

Diana Nyberg Lindholm hoppas andra också, både män och kvinnor, vaknar och ser hur inpyrt det här med trakasserier är i samhällets strukturer.

– Vi är så indoktrinerade av underliga saker. Dock vill jag säga att de allra flesta män inte har en sådan kvinnosyn som den vi nu reagerar mot.

Inte förvånad

Men det räcker mer än väl med ett ruttet ägg i smeten, så att säga.

Diana Nyberg Lindholm är inte förvånad över det enorma gensvar #dammenbrister fick.

– Jag har en dotter, Anna Lindholm, som har studerat genusvetenskap och är jätteengagerad i dylika frågor. Vi har pratat mycket hemma kring det här.

För Diana Nyberg Lindholm är det viktigt att det inte stannar vid detta, vid uppropet som över 6 000 kvinnor undertecknade. Det är viktigt att ta saken vidare, göra något konkret för att trakasserier av alla slag ska få ett slut.

Var ska man börja?

– Jag tror man ska börja i dagis och skolor. Skolan har en viktig roll. Man måste ge personalen utbildning att hantera de här frågorna. Kommunerna måste ta tag i frågan börjande där.

Det vill säga; om man redan från tidig ålder klargör var gränserna går borde framtiden se betydligt bättre ut. Ingen ska behöva uppleva något som ens kommer i närheten av de vittnesmål folk avgett i uppropet #dammenbrister.

"Diskutera mer i grupp"

Tenalabördiga Daniela Ragnell undertecknade också uppropet och hon är inne på samma linje.

– Man måste prata mera, exempelvis kunde man ha diskussionsgrupper i skolorna. Gärna med både flickor och pojkar i grupperna om det går. Men det kräver ett äkta engagemang från läraren.

Personligen har Daniela Ragnell, som studerar till idrottsledare, inte råkat ut för några trakasserier inom träningsvärlden men nog på sidan om, i andra sammanhang.

Hon berättar att frågan tas upp mycket i hennes studier, idrottsledarens jobb är ju i likhet med lärarens ett jobb där man kan ha med barn att göra. Så det var en självklarhet även för Daniela Ragnell att underteckna uppropet, även om hon inte aktivt hade sökt sig till Facebookgruppen som står bakom uppropet.

– Jag blev tillagd och insåg då hur stort problem det är, att det är så allmänt. Jag tycker det var ett bra initiativ, personerna som startade uppropet har gjort ett jättebra jobb. Nu hoppas jag det blir bättre härifrån framöver.

Tacksam för forumet

Hangöbon Clara Wahlström har ända sedan tonåren känt mycket ilska över hur flickor och kvinnor blir behandlade, över övertrampen mot dem – och faktiskt saknat just ett forum, en plattform, där man kan ventilera och lyfta fram saken.

– Så det känns bra att det nu finns.

Blev du överraskad över det enorma gensvaret uppropet fick?

– Både ja och nej. Jag hade inte trott att det var så här vanligt med sextrakasserier och andra oegentligheter. Det här har varit en bra tankeställare för många. Fast alla är tyvärr inte mottagliga.

Clara Wahlström tror därför att det är i tidig ålder barn ska matas med kunskap om vad som är rätt och fel.

– Man måste börja redan i skolorna. Då jag gick i skolan var det åtminstone aldrig tal om de här frågorna, man måste börja prata om dem redan i den åldern. Bygga upp en medvetenhet tidigt.

En annan sak hon nämner är lagstiftningen – den måste ses över. Man ska exempelvis inte kunna gå ostraffad efter att ha våldtagit ett barn, säger hon.

Clara Wahlström hoppas också att kvinnor ska börja våga anmäla om de blir utsatta – och att männen ska börja tala sinsemellan om vad som är okej och vad som inte är det och tillrättavisa varandra. För alla män är ju inte rötägg, det finns de som vet vad som är rätt och fel.

Mer läsning