Viktiga livsmiljöer återställs i Furuvik

Förra veckan inleddes ett unikt och omfattande projekt på Furuviks naturskyddsområde. Skog ska gallras och sandmiljöer ska restaureras för att gynna utrotningshotade arter.

Redan i tiotals år har ett flertal utrotningshotade arter kämpat mot klockan på naturskyddsområdet i Furuvik. Flera av arterna är unika för Hangö, men på grund av flera faktorer har deras livsmiljöer sakta försvunnit.

– Det här projektet har önskats redan länge. Om vi inte gör något skulle art efter art försvinna, säger planerare Esko Tainio från Forststyrelsen.

Djurarterna i Furuvik har studerats åtminstone sedan 1970-talet. Genom åren har skogen blivit allt tätare, organiskt material har täckt de öppna sandslätterna och flera viktiga livsmiljöer för olika insekter och fjärilar har blivit färre.

– På gamla flygfoton kan man se att området var mycket glesare. Träden stod med tiotals meters mellanrum, säger Tainio.

Nu är läget ett annat, och vissa arter verkar redan ha utrotats på grund av den förändrade miljön.

Människan påverkar

Naturskyddsområdet i Furuvik är en så kallad solexponerad miljö, med stor potential att ge arter som kräver varma sandslätter en hemvist.

– På Hangöudd finns ett nätverk av sådana. Då arterna mår bra på ett område sprider de sig till andra och bevaras, säger Tainio.

Enligt honom är Furuvik utmärkt som språngbräde, men även där har läget blivit sämre.

– Vissa områden beskogas lätt. En stor orsak är eutrofieringen via både havet och luften.

Bakom den ligger främst människans användning av fossila bränslen. Kväve sprider sig i naturen och gör att miljöer växer igen. Två andra orsaker handlar också om människans påverkan på naturen. Skogsbränder och stora djur, som naturligt skulle hålla skogar glesare, finns inte längre i samma utsträckning som förr.

– Därför måste vi vårda olika miljöer. Det sker inte naturligt längre, säger Tainio.

Tydlig plan

Miljömyndigheterna har arbetat i Furuvik redan länge. Exempelvis vresrosen som länge täckt stränderna och slagit ut andra arter har utrotats sedan 2008. Årligen följer Forststyrelsen upp och tar bort nya växter. Tainio räknar med att man snart börjar ha läget under kontroll.

– Men i år handlar det om flera projekt. Det är ett mycket större arbete än tidigare.

Arbetena baserar sig på Furuviks program för uppföljning och vård som Närings-, trafik- och miljöcentralen har gjort upp tillsammans med Hangö stad 2009. I fjol informerades allmänheten om planen. I grunden ligger en mängd utredningar om både växt- och djurarter på området samt om betydelsen för landskapet.

– Det har en stor roll i det här. Det är ett verkligt stort landskapsprojekt och området kommer att se helt annorlunda ut efteråt. Det tar sin tid innan miljön åter ser naturlig ut så vi hoppas på besökarnas tålamod, men målet är att det också ska se bra ut för människan, säger Tainio.

EU står för 60 procent av finansieringen, Forststyrelsens Naturtjänster för resten. Projektet ingår i det riksomfattande Ljus & Eld LIFE-projektet där statlig och privat mark för första gången vårdas i samma projekt.

Mycket att beakta

Ingreppen på miljön är rejäla. Hela området omfattar runt sju hektar mark, längs stränderna och i skogen på båda sidorna om Stenudden. En mängd träd ska fällas och barr och vegetation ska städas bort från en del av sanden. En del alger och vass städas också bort från stränderna, men lämnas kvar på sina håll för de djur som behöver dem. Många aspekter ska beaktas för att skapa livsmiljöer för så många djur som möjligt. Arbetet inleddes förra veckan, men fortsätter större delen av juli.

– Halvöppna områden ska också öppnas upp mera, säger Tainio.

Till sin hjälp har Forsstyrelsen både maskiner och personal, samt frivilliga via ett läger som WWF ordnar på området. Projektet engagerar runt 20 frivilliga och sysselsätter dessutom arbetslösa.

Först växter, sedan djur

Då projektet är klart tar det mellan ett och två år innan vinden har spritt sanden naturligt igen och den nya naturen har fått fortfäste. Under den tiden koloniserar solkrävande växter det öppna området. Forststyrelsen ska exempelvis plantera ut backtimjan på de nyröjda sandslätterna.

– Den är viktig för runt 15 hotade insektarter. För tre år sedan plockade vi sådana här och nu har vi odlat dem för att plantera nya på området. Sedan följer djurarterna efter, säger Tainio.

I övrigt är det viktigast att området ska vara ljust och öppet för att skapa varma sandslätter.

Astrid Lindström från Hangö miljöförening har följt med projektet eftersom det innebär en mycket stor förändring i Furuviks natur.

– I princip är det bra. Då Hangö råkar vara platsen där alla dessa utrotningshotade djur finns måste vi göra något åt det.

Genom processen har hon ändå haft många frågor om vad det innebär för floran i Furuvik.

– Förstås förändras mycket och många träd fälls, men det finns ju nog träd så det räcker till på annat håll i Hangö.

Hon påpekar att det viktigaste just nu är att Hangöborna informeras om projektet. Många kan bli överraskade av förändringen, men det finns många goda orsaker till varför arbetet görs. En mångsidig närmiljö inverkar även positivt på människors hälsa och bevarar arternas arvsmassa för framtiden.

Hänsyn önskas

Även Hangö stad har som markägare varit en viktig part i projektet.

– Staden vill att vi bevarar bland annat löpgravar från kriget. Staden har sista ordet eftersom det är Hangöbornas skyddsområde, säger Tainio.

Under arbetets gång önskar Forststyrelsen att man inte rör sig nära maskiner och WWF:s läger den 15 till 22 juli. I övrigt är stranden och skogen öppen. Efter projektet är hela naturskyddsområdet återigen öppet och Tainio påpekar att rörelse dessutom är mycket välkommet.

– Även det behövs för att naturen ska vara i balans.

Tainio har tidigare jobbat med ett dylikt projekt på Örö, till näst väntar troligtvis Tulludden.