Vattnet värt att värna om

Finns det en risk att Raseborgs vatten blir en handelsvara i framtiden? Den frågan måste fullmäktigeledamöterna ha i åtanke då de ska besluta om vattenverkets framtid.

På måndag ska stadsfullmäktige i Raseborg besluta om försäljning av affärsverket Raseborgs Vatten till det av kommunen helägda aktiebolaget Ekenäs Energi.

Vattenverkets direktion är emot en fusion och personalen där känner oro för framtiden. Ekenäs Energis styrelse är för en samgång och elbolagets personal är neutral i frågan.

Frågan har funnits på den politiska agendan i staden i ett år.

Den långa behandlingen visar att det inte är en enkel fråga. Beredningens förslag till mötet är att affären ska bli av.

Politikerna är splittrade i frågan, just nu verkar det som motståndet mot affären skulle ha övertaget.

Att det är en eldfängd fråga bevisas också av att stadsdirektör Ragnar Lundqvist fört diskussioner med vattenverkets chef Tom Törnroos om hur man ska uttala sig i media.

I den utredning som bolaget BDO gjort om affären framkommer det att en samgång kan ge synergieffekter som på årsnivå kan ge en besparing på cirka 300 000 euro från och med år 2022. 2020-2021 skulle besparingarna vara mindre.

Sammanslagningar av energibolag och vattenverk har gjorts på andra orter. Erfarenheterna visar att det är arbetskrävande processer. Synergier kan man få via gemensam kundservice, administration, it, marknadsföring, utbyggnad av nätverk samt installationer. För Raseborgs del har man också lyft fram gemensam jour och gemensamma mätaravläsningssystem. Här kan man ifrågasätta om samma personal kan åtgärda ett elfel och ett vattenläckage.

Både el och vatten är viktiga för samhällets infrastruktur. Men de två verksamheterna är olika.

Raseborgs Vatten betjänar i dag de flesta kommuninvånarna i staden medan Ekenäs Energi ansvarar för elnätet i Ekenäs centrum med omnejd. Övriga raseborgare får sin elöverföring via Caruna.

Kommunen har en lagstadgad uppgift, oberoende av vem som äger vattenverket, att ordna vattenhushållningen på sitt område. Att ha hand om elförsörjningen är helt frivilligt.

Finländarna använder dagligen 150 liter vatten per person. Vatten är en attraktiv råvara att äga. I kölvattnet av klimatförändringen kan det bli ett trumfkort att äga rent vatten.

Petri Kuoppamäki, professor vid Aalto-universitetet och Finlands främsta expert inom konkurrensrätt, säger i Helsingin Sanomat (4.9) att misslyckandet med privatiseringen av vattnet i Storbritannien är ett varnande exempel. Det blev problem med distributionen och vattenräkningarna blev högre. Kuoppamäki anser att vattendistributionen är ett så kallat naturligt monopol som inte är lönsamt att privatisera.

Kuoppamäki har tidigare sagt att regeringen begick ett stort misstag när den tillät att eldistributionsnätet såldes till Caruna. Carunas kunder, som även finns i Västnyland, har fått känna på kraftiga prishöjningar.

Politikerna i Raseborg ska fatta beslut som är gynnsamma för stadens invånare. En besparing på 300 000 på årsnivå är inte stor då man tittar på hela stadens budget.

Då det gäller en samgång mellan energibolaget och vattenverket måste man också tänka framåt. Det kan komma en situation där man anser att det inte längre är i stadens intresse att ha ett helägt energiaktiebolag. Om en sådan försäljning blir aktuell betyder det att man också säljer vattnet samtidigt om en samgång blir av.

Vi behöver inte gå längre bak i historien än 15 år, då var en försäljning av Ekenäs Energi till Fortum aktuell. Den försäljningen stötte på ett massivt motstånd av invånarna. Fullmäktige beslöt sedan med bred marginal att inte sälja. Och Fortum blev Caruna.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland

Mer läsning