Västnylands vägar kan inte vänta längre

Bild: Lina Enlund

Mer trafik till Hangö hamn är ytterligare ett argument för att västnyländska trafikprojekt ska få statlig finansiering.

Året slutade med bästa tänkbara besked för Hangö hamn. Rederiet Finnlines koncentrerar all sin trafik till och från Rostock i Tyskland och Gdynia i Polen till Hangö i sommar.

Det betyder flera avgångar i veckan, det betyder att mer gods kommer in och åker ut via Hangö hamn.

Affären är ytterligare ett bevis på att Hangö hamn är en topphamn som har ett gott renommé. Det gångna året blir ett toppår igen för hamnen, bland annat har bilimporten ökat igen. Statistiken för 11 månader visar att importen ökat med 14 procent medan exporten hållits på samma nivå som år 2016. Mängden gods som hanteras under perioden januari–november är 4,5 miljoner ton, år 2016 hanterade man knappa 4,8 miljoner ton så även här har man ett toppresultat att vänta.

För tillfället utvidgar man i Västra hamnen, det byggs nya lagringsplaner, vågbrytaren flyttas 150 meter ut i havet och en ny väg till Smörmagasinet byggs. Det finns också plats för en ny terminalbyggnad om det behövs.

I det här skedet talar inte Finnlines om passagerartrafik, på fartygen finns ett fåtal passagerarplatser som i huvudsak är för chaufförer. Stevena som är det bolag som hanterar Finnlines gods renoverar för tillfället Satamaruokala för sitt bruk.

Hamnen följer med sin tid och utvecklas hela tiden. Läget, med isfri hamn oftast året runt och kortaste vägen ut i Europa är trumfkort liksom flexibilitet. Alla kör med pressade tidtabeller.

Trots att den ökade Finnlinestrafiken är ett betydande tillskott både för hamnen och stuveriföretaget är båda ännu försiktiga om den sysselsättande effekten. Ingendera lovar ännu fler jobb.

En positiv nyhet brukar ändå yngla av sig så att fler får ta del av kakan. Bland annat kan den ökade trafiken gynna lokala transportfirmor.

Och om trafiken ytterligare ökar över Hangö hamn kommer det i något skede att behövs mer personal.

I hamnen är allt i skick. Nu skulle det gälla att få transportlederna till hamnen säkra. Redan inne i stadskärnan är Korsmansgatan den första flaskhalsen då trafiken ökar. Säkerheten behöver förbättras där, ärendet finns hos tekniska nämnden. Där har staden och Banförvaltningen ett ansvar att se till att en underfart förverkligas.

Trots gemensamt lobbande av myndigheter, kommuner och industrin samt budgetmotioner av de västnyländska riksdagsledamöterna har de västnyländska trafikprojekten kammat noll.

Finnlines beslut att koncentrera sin verksamhet till Hangö är ett argument som ytterligare stärker behovet att förbättra kommunikationerna till Västnyland.

Det finns färdiga planer både för elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan och förbättring av riksväg 25 i Västnyland med bland annat omkörningsfiler och mitträcken. Det mest kritiska på riksvägen är anslutningarna, än finns det många vänstersvängar längs leden. Vid eventuella förbättringar ska kommunerna vara redo att bidra men den huvudsakliga finansieringen ska nog staten stå för.

I Lojo byggs för tillfället en planskild korsning vid Tynnismalm. Det är staden som ansvarar för projektet och också står för merparten av kostnaderna, 6,7 miljoner av totalt 10 miljoner, resten står NTM-centralen för.

Investeringen motiveras med att riksväg 25 är en betydande rutt för tung trafik, pendeltrafik och specialtransporter. Man lyfter också fram att den är en viktig förbindelse till Hangö hamn.

På onsdag besöker utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen (Saml) Raseborg. Där har Raseborgs ledning och hamnens ledning en direkt kanal till regeringen att det brådskar med åtgärder för Västnyland. Det ska inte behöva hända fler dödsolyckor, såsom det var i fallet med plankorsningarna, innan statsmakten vaknar.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland

Mer läsning