Värmen stiger i språkkittlarna

Tillströmningen till Lärkkulla i Karis visar att det finns en stor efterfrågan på språkutbildning. Språket är en av de viktigaste nycklarna till lyckad integration.

"Det goda ryktet har helt klart spridit sig och många rekommenderar att vänner och bekanta söker sig hit."

Det sade Lärkkullarektorn Juhani Jäntti i tisdagens VN (17.7) som en av förklaringarna till att skolan kommer att inleda sin hösttermin med rekordmånga studerande. Djungeltelegrafen fungerar och just nu har utbildningscentret i Karis en dragningskraft som lockar unga och vuxna från så gott som alla delar av världen.

Språkutbildningen är en av de nischer som Lärkkulla valt att satsa på och det är ett område där behovet är stort.

Som huvudämne inom språken kan man läsa svenska, finska eller engelska och de här ämnena har över 100 blivande studerande nu valt att plugga.

Mellan 20 och 25 personer kommer att studera svenska. Över hälften av dem är rotade i trakten och de har nu valt att läsa språket för att snabbare komma in i samhället.

Finska är det absolut populäraste språket bland de sökande till skolan. Omkring 60 personer kommer att börja läsa finska, på olika nivåer.

Uppskattningsvis kring hälften av personerna är fast bosatta i Finland men så gott som alla har för avsikt att antingen fortsätta studera, jobba eller bo i landet. Vi talar alltså om människor som på allvar vill bli en del av det finländska samhället.

Till saken hör att skolan inte kan ta in alla som vill läsa finska som huvudämne. Skolan är full.

Situationen berättar mycket om behovet av språkutbildning i samhället. Det finns hugade studerande, men platserna räcker inte till där efterfrågan är stor.

Kunskaper i landets språk är ofta en förutsättning för lyckad integration och för att få jobb.

Eller för att citera rektor Juhani Jäntti i VN: "Det känns ledsamt att högt utbildade personer, till exempel läkare och advokater, som kommer från utlandet inte kan jobba med det de är utbildade till. Jobb finns, men det gäller att kunna språket."

Här finns alltså ett klart uppdrag för fler seriösa aktörer inom utbildningen – skolor, institut organisationer …

Varje gång nya rekryter rycker in i Nylands brigad – som i måndags för en dryg vecka sedan – öppnas kranarna till en rejäl språkdusch.

I runda slängar kring 15 procent av beväringarna i Dragsvik är finskspråkiga. Många av dem har valt att slå två flugor i en smäll. Samtidigt som militärtjänstgöringen genomförs övar man upp sin svenska.

Språkträningen sker också omvänt. I de finska truppförbanden, inte minst i Obbnäs, finns av tradition ett visst antal svensk- och tvåspråkiga beväringar som i samband med uppbådet eller på något annat sätt övertygat försvaret att de gör bäst ifrån sig just i de styrkorna och inte i brigaden i Ekenäs.

Väl inne bakom portarna ska samtliga beväringar genomgå ett skriftligt lämplighetstest. Som en knorr i sammanhanget kan nämnas att alla ska ges en möjlighet att utföra testet på sitt starkare språk, svenska eller finska, oberoende av i vilket förband i landet som man slutligen landat.

Det visar på ett såväl praktiskt som rättvist tänkande från försvarets sida. Individen blir sedd, för att uttrycka saken modernt.

Tyvärr är det många andra myndigheter som inte skulle kunna räkna med duglighetspermission som tack för rättrådig användning av landets två nationalspråk.