Varför begravdes vårdreformens målsättningar?

Det pågår en infernalisk kamp om politisk makt i landskapen samt om vårdmarknaden.

Minns du ännu vilka de ursprungliga målsättningarna med social- och hälsovårdsreformen var? Vi ville minska hälsoklyftorna och förbättra tillgången till primärhälsovården så att människorna snabbare skulle komma till hälsovårdscentralerna. Avsikten var också att försöka hindra kostnaderna att skena i väg.

När vi nu lyssnar på vad sakkunniga säger om den social- och hälsovårdsmodell regeringen försöker driva igenom kan vi konstatera att reformens ursprungliga målsättningar har förkastats. En allmän uppfattning bland de professionella som kommenterat reformen är att den valda modellen markant kommer att öka kostnaderna och dessutom ytterligare att öka ojämlikheten och hälsoklyftorna. Hur blev det så här?

Många minns ännu den dramatiska vändpunkten som gav reformen en helt bakvänd riktning. Statsminister Juha Sipilä (C) marscherade framför tv-kamerorna och meddelade att han skulle gå till presidenten för att säga upp sin regering ifall regeringspartierna inte snabbt kunde enas om social- och hälsovårdsreformen. Samma kväll och natt gjorde Sipilä, Timo Soini (Sannf) och Alexander Stubb (Saml) i nattens mörker ett politiskt avtal. Avtalet gick ut på att Samlingspartiet fick igenom sin viktiga målsättning att öppna vården för marknadskrafterna och Centern sin målsättning att skapa en landskapsförvaltning i Finland.

Många frågar nu helt berättigat var och varför reformens ursprungliga målsättningar begravdes. Det pågår en infernalisk kamp om politisk makt i landskapen samt om vårdmarknaden. Marknadsintresset är stort eftersom vården erbjuder ekonomiska intressen i miljardklass. Största delen av större vårdbolag ägs av utländska kapitalplacerare. Det har en längre tid pågått en utveckling där stora vårdföretag systematiskt köper upp mindre aktörer. Utöver äldreomsorgen och primärhälsovården vill marknadskrafterna nu komma åt också den specialiserade sjukvården för att kunna göra ännu större vinster.

Vinsterna inom vårdbolagen skapas främst genom riskplaceringar, genom att köpa och sälja bolagen vidare samt genom att pruta på vårdpersonal och stödfunktionerna, det vill säga genom sämre vård. Om marknadslogiken och marknadsintresset framöver är det som styr äldreomsorgen och hälsovården i Finland kommer det att fundamentalt förändra hela välfärdssamhället. Det finns en uppenbar risk att vården blir business och att det i stället för social- och hälsopolitiska intressen är vinstintresset som styr vår vårdsektor.

Reformens öde i dess nuvarande form avgörs i riksdagen under våren och försommaren.

Maarit Feldt-Ranta