Vårens första fåglar

Tålamod. Dick Forsman kan följa med fåglarnas bestyr i timtal. En bra kikare och en fällbar räcker som rekvisita. Bild: Johanna Lindholm

När koltrasten slår sin första drill vet man att våren är här. Flyttfåglarna anländer i etapper, beroende på väderlek. Varma, sydvästliga vindar är puffen som för dem till vår kalla nord.

Fågelexperten Dick Forsman blickar ut över åkern, där spridda snöpartier utgör en kontrast till fjolårets spannmålsstubb. Vinden känns kylig och tystnad råder. Men helt tyst är det inte – då och då hörs lärkans drill och även tofsvipan ger upp ett skri. Just lärkan, tofsvipan och staren tillhör de tidiga återvändarna.

– Fåglarnas flyttning är helt beroende av väderleken. Förr, då vi hade snörika vintrar, kunde en sådan här åker myllra av fåglar efter att snön börjat smälta. Nu, då väderleken är osäker så är det tystare, säger Forsman.

Sydvästliga vindar en knuff

Forsman förklarar att fåglarna flyttar i etapper. De första som kommer till Finland är arter som övervintrar relativt nära. De får ibland flytta tillbaka om det är så kallt att de inte hittar mat.

Den stora flyttvågen inleds då det efter ett lågtryck bildas varma, fuktiga sydvästliga vindar. Då kommer fåglarna i stora skaror, oftast för att stanna. De fåglar som flyttar från Afrika är en speciell grupp. De är så långt borta hemifrån att de inte påverkas av vädret i Norden. I deras fall är det förändringar i Afrika som får dem att bege sig på sin långa färd.

– För de arterna, till exempel den svart-vita flugsnapparen, kan det bli kämpigt om det är kallt här, säger Forsman.

Varje art har sin egen nisch

Ingen har funnit ett uttömmande svar på frågan varför fåglar flyttar. Även Forsman har ställt sig frågan var fåglarna så att säga hör hemma. Är det här, eller i det land där de tillbringar största delen av året?

– En teori är att de kommer hit eftersom den finska sommaren är så rik på resurser. Allt blommar upp under en kort tid, det finns ett överflöd som de använder som en reserv.

När de flesta fåglar återvänt uppstår både mångfald och aktivitet. Fåglarna börjar leta efter en partner och bygga sina reden. Enligt Forsman uppstår det ändå ingen kamp mellan arterna.

– Det är egentligen individer av samma art som tävlar om mat och levnadsrum sinsemellan, inte olika arter. Alla arter har sin egen nisch.

Rovfåglarna följer sitt byte

Även många rovfåglar är flyttfåglar. När de mindre arterna återvänder, följer rovfåglarna efter.

– Till exempel sparvhöken, som lever på bofink, är en vanlig flyttfågel. Enstaka exemplar övervintrar, men de flesta flyttar.

Också många ugglor lever en nomadisk tillvaro.

– Ugglorna kan delas in i tre grupper. Grupp ett stannar inom samma revir, till exempel berguven. Grupp två flyttar fram och tillbaka, beroende på sorkbeståndet. Hit hör bland andra pärlugglan, som kan bo ett år i Finland, sedan flytta till Norge för att igen återvända. Grupp tre utgörs av regelbundna flyttare, till exempel jordugglan.

Fascinerande beteende

Forsman har sysslat med fåglar hela sitt liv. Han har forskat i rovfåglar och är en av Finlands mest erkända fågelfotografer och -filmare. På senare tid har han trappat ner på verksamheten, men har ändå nyligen avslutat två bokprojekt. Våren har han tänkt ägna åt att följa med två arter som också finns i Täktom, där han har en stuga. Den ena är havsörnen och den andra duvhöken.

– Duvhöken är ett exempel på hur arter kan anpassa sig till omgivningen. På 1970-talet studerade jag duvhöken i Kyrkslätt, där den levde en tynande tillvaro i och med att kommunen växte och skog avverkades. Den var väldigt skygg och det var svårt att få syn på den, även om vi hittade dess bon och ringmärkte ungarna. Men nu har den gjort en helomvändning och flyttat in i Helsingfors parker, så vem som helst kan se dem sitta i träden.

Hangö fågelskådarnas Mecka

Forsman bor i Kyrkslätt men vistas mycket i Hangö. Hangö är känt som fågelskådarnas Mecka, i och med att så många arter passerar udden under sina flyttar. Forsman beskriver också naturen längs sydkusten som gynnsam för ett rikt fågelliv. Här finns klippor och grunda vikar, skog och åkermark.

Han har under sitt yrkesliv sett hur betingelserna för olika arter påverkat deras antal. För trettio år sedan var havsörnen så gott som utrotningshotad, men tack vare målmedvetna satsningar på att underlätta dess tillvaro, har stammen repat sig och i dag är arten ingen ovanlig syn längs kusten.

– Bland annat matade vi havsörn under vintrarna på 1970-talet, vilket också gynnade andra arter, som korpen, berättar Forsman.

För alla som är intresserade av fåglar är våren den bästa årstiden.

– Naturen vaknar till liv och det är spännande att följa med allt som händer.

Lärkor, tofsvipor, duvor och starar är bland de första fåglarna som återvänder till Finland efter vintern.

Rovfåglar som övervintrar i andra länder anländer i samma takt som sina bytesfåglar.

Tranplogarna återvänder strax efter mitten av april.

Olika arter inom samma habitat konkurerar inte med varandra, det individer inom samma art som gör det.

Våren och försommaren är en kort men intensiv period för fåglarna då de hittar en partner och lägger ägg.

Redan i mitten av augusti börjar de första arterna förbereda sin resa till varmare breddgrader.

Mer läsning