Vågat beslut gav mycket vatten för pengarna

Trots att en egen simhall var många Ekenäsbors långvariga dröm var det allt annat än givet att en simhall skulle byggas över huvud taget och att det skulle ske just då, för 20 år sedan.

Göran Wide var stadsdirektör i Ekenäs när man tog beslutet att bygga en simhall. Det var mitt under lågkonjunkturen och utgångspunkten var att det blir svårt att få till stånd en simhall ekonomiskt.

Men det fanns de som jobbade i kulisserna. Wide blev kontaktad av Rolf Backman från dåvarande C-O Backmans planeringsbyrå.

– Vi bildade en liten grupp som gjorde upp planer på en mycket enkel simhall, snarast en låda, som var en billig modell.

Man kom så långt att man hade ett förslag att lägga på bordet.

– Vi ansökte om statligt bidrag. Beviljandet var underställt den dåtida länsstyrelsen.

Wide åkte till länsstyrelsen för att presentera planerna för den kommitté som beslutade om statsstöden. I väntrummet satt Hjallis Harkimo, Wide och en tredje person.

– Harkimo skulle bygga Hartwallarenan då. Vi hade alla tre lite olika stora projekt på gång, säger Wide och skrattar.

Billigt i backspegeln

Tanken med det billiga hallalternativet var att hallen skulle byggas och drivas av ett aktiebolag. Budgeten var 10 miljoner mark. Den här modellen föll dock av skattemässiga orsaker. Det hade blivit för dyrt för staden att driva hallen i bolagsform.

Men ångan var uppe och man började "bearbeta" politikerna. Det paradoxala var att lågkonjunkturen tjänade stadens syften.

– Tack vare att det var tuffa tider och dåligt med jobb hade byggföretagen inte råd att ge för höga anbud.

Med facit på hand lät Ekenäs bygga en simhall för cirka 20 miljoner mark. Det motsvarar knappt 4,5 miljoner euro i dag.

– Kyrkslätt byggde en liknande, kanske aningen större, simhall ett par år senare. Priset var i stort sett det dubbla. Vi hade också andra projekt där vi drog nytta av förmånliga entreprenader, bland annat renoveringarna av Hagahemmet och flera skolor i centrum, Tenala och Snappertuna. Vi var en av de få kommuner som investerade under lågkonjunkturen, säger Wide.

Men det var nära att en obehaglig ekonomisk överraskning hade stjälpt hela projektet.

– En kommun är ofta väldigt beroende av skatteintäkterna från företag. Vi hade ett par företag som gjorde riktigt dåliga resultat och samfundsskatteintäkterna blev mycket mindre än vi hade räknat med. Det fanns ändå en politisk vilja att genomföra projektet.

Wide är ingen flitig simmare själv, han har inte besökt hallen speciellt ofta sedan den var ny.

– Men det har varit en lyckad satsning med tanke på den höga användningsgraden. Och den gjordes i grevens tid. Om vi inte hade tagit beslutet att bygga en simhall då, så tror jag inte att det hade blivit av över huvud taget.

Efterlängtad

Hallmästare Jouko Lupala var med när hallen invigdes på dagen för 20 år sedan.

– Hallen blev ett par månader försenad. Men det ansågs viktigt att man gör ett bra arbete så byggnadsfirman fick tilläggstid, minns Lupala.

Det fanns en kommitté av tjänstemän och politiker som såg till att projektet inte överskred budget.

– Det räknades på varje åtgärd. Det finns fortfarande ett rum i källaren som lämnades utan betonggolv för att pengarna behövdes på annat håll i hallen.

Att hallen var efterlängtad var tydligt. Lupala minns två damer som vid det laget var till åren komna.

– Den ena ville åka vattenrutschbana och den andra hoppa från trampolinen. De hade väntat på en simhall sedan 50-talet, säger han.

Simhallen har fungerat bra. Besökarna har speciellt berömt hallen för att den är så trivsam, ren och fräsch.

– Vi har egen städpersonal som håller rent från morgon till kväll, säger Lupala.

Om simhallens personal fick önska någonting skulle det vara en tilläggsbassäng där man kunde hålla vattengymnastik och simskola utan att uppta terapibassängen.

– Bassängkapaciteten räcker inte alltid till, konstaterar idrottsinstruktör Julia Salmela.

Stadens ledda verksamhet lockar mycket folk.

– Grupperna är mer eller mindre fullbokade så gott som alla vardagar, säger Salmela.

Men också idrottsinstruktörerna har fulla scheman.

– Vi försöker nå alla målgrupper med vår verksamhet. Med större personal skulle vi kunna ta emot ännu fler grupper.

I dag har simhallen en personalstyrka bestående av fyra simövervakartjänster och tre och en halv tjänst på städsidan.

– Vi började med minimistyrka och hade till en början inga idrottsinstruktörer i huset. Men personalen har vuxit och verksamheten med den, säger Lupala.

Men fortfarande är personalstyrkan i minsta laget.

– Det är ett sårbart system. Det märker man inte minst i influensatider. Men hittills har vi klarat oss, säger Lupala.

En utvidgning av simhallen kunde förslagsvis göras 2022–23 när simhallen fyller 25 år då man troligen ändå måste göra vissa förnyelser. En granskning av konstruktionerna kommer antagligen hatt göras sommaren 2019.

– Betongen och kamstålet i bassängerna är hårt belastade av klorvattnet, säger Lupala.

Bra förutsättningar

I simförbundets årliga kampanj Ui Kesäksi kuntoon, som avslutades nyligen, hade Ekenäs simhall flest deltagare i förhållande till hallens besökarmängd, 1 124. Ekenäs simhall tävlade i klassen för mellanstora simhallar.

Simhallens högsäsong sträcker sig, delvis beroende på vädret, från mitten av september till mitten av april. Sedan börjar besökarsiffrorna sjunka.

Simhallen är planerad för 80 000 till 120 000 besökare på årsnivå. För tio år sedan låg man på drygt 90 000 besökare. Nu ligger man på 100 000 till 105 000 besökare per år. En markant ökning har skett på tio år. Dels har grupptimmarna lockat fler besökare, dels har den "nya" kommunen gjort sitt.

– I och med att Ekenäs blev en del av Raseborg började också skolorna utanför Ekenäs besöka simhallen regelbundet, säger Lupala.

– Situationen är bra för skoleleverna i Raseborg. Eleverna får 27 besök i hallen under sin tid i lågstadiet, säger Salmela.

Barn och unga i Raseborg har med andra ord bra förutsättningar för att ha goda simkunskaper.

– Men de borde också komma hit på egen hand, säger idrottsinstruktör Patrik Nyberg.

Stor 20-årsfest i dag

Senast på fredag är det hög tid för den som ännu inte bekantat sig med Ekenäs simhall att göra ett besök. Hallens 20-årsfödelsedag firas med program för alla målgrupper.

Vattenhinderbanan Wibit lämpar sig för både barn och vuxna. Den är tillgänglig mellan klockan 13 och 19. Mellan klockan 17 och 18 kan man utmana övervakaren Jens Lipponen och se om man får en snabbare tid i Wibit-banan än han.

Om man är intresserad av hur simhallen fungerar rent tekniskt kan man gå en rundtur i simhallens källare med hallmästare Lupala klockan 10 och klockan 15 med start i simhallens kafé.

Klockan 13 är det djupvattengymnastik med Hannelie Fröberg. Klockan 15 kan man testa sin simkunnighet med Patrik Nyberg. Då kan man också välja att dansa Lavis, som är en kombination av dansbanedans och gympa. I bollhallen leds passet av Julia Salmela. Om man vill testa på en vattenanpassad form av Lavis och på någonting helt nytt för Ekenäs, kan man köra ett pass Pool-Lavis med Salla-Maaria Lehmussaari i terapibassängen.

– Man kan dansa Lavis i bollhallen först och sedan fortsätta i bassängen om man vill, tipsar Salmela.

Alla aktiviteter är gratis. Det är även fritt inträde till gymmet dagen till ära.

Den mer formella delen av festligheterna sker mellan klockan 14 och 15 då man tar emot pressen och inbjudna hedersgäster. Då kommer också stadsdirektören att hålla tal.

Värdarna hoppas på fullt hus.

– Vi har beställt tårta för 700 personer. Den serveras i kaféet. Hellre än att det blir över av tårtan får den ta slut, säger Jouko Lupala.