Våga utmana smaklökarna

Bild: Mostphotos

Matens ursprung intresserar många liksom nya smakupplevelser. Där har rekoringar och matfestivaler en viktig uppgift.

Mat och förändringar inom matkulturen engagerar många. För ett par månader sedan berättade Försvarsmakten att man kommer att servera vegetarisk mat i garnisonernas matsalar vid två måltider i veckan. Det fick försvarsminister Jussi Niinistö, Blå framtid, att reagera. Han menade att "ingen armé krigar med kraft från linssoppa och blomkålssmoothie".

Det var på initiativ av Olli Puumalainen, som var ordförande för beväringskommittén vid Nylands brigad då han tjänstgjorde, som en vegetarisk dag infördes. Flera andra beväringskommittéer stödde initiativet. Motivet för mer vegetarisk mat är miljö- och hälsoskäl samt en mer mångsidig kost. Närings- och energirekommendationerna ändrar inte.

Försvarsministern krävde en utredning om vegetariska maten till beväringarna och den görs av Försvarsmakten och lämnas sedan till ministeriet.

Niinistö fick ändå genast mothugg för sitt uttalande. Näringsexperter avvisade genast hans påstående om att det inte går att marschera på vegetarisk mat, till exempel 100 gram linser innehåller mer kolhydrater än 100 gram kött. Även om man tittar bakåt i historien har beväringar fått kolhydrater från gröt och rotfrukter.

Försvarsministerns uttalande speglar den verklighet som råder i samhället, finländarna äter mer kött än någonsin. Köttkonsumtionen är i medeltal 81 kilo per person per år.

Samtidigt är det allt fler som blir medvetna om sin köttkonsumtion. Trots att det kan verka som det råder en vegetarian- eller vegantrend har den inte slagit igenom helt. Fortfarande äter 90 procent av finländarna kött i någon form, 6 procent äter inte alls kött, medan veganerna utgör 2 procent.

Konsumenterna är ändå måna om att veta varifrån maten kommit, om äggen kommer från lyckliga hönor eller om köttet är ekologiskt.

Västnyland är i dag ett starkt fäste för rekoringarna, där producenterna direkt säljer sina varor till konsumenterna. Rekoringen i Ekenäs har över 3 000 medlemmar, Karisringen knappt 2 000 och den i Ingå lite över 1 000 medlemmar.

Nyligen utsågs jordbrukaren Thomas Snellman till årets landsbygdsprofil. Han är mannen som hämtade rekokonceptet till Finland, och som fungerat som primus motor för att ringarna spridits runtom i Finland.

I dag, fem år efter starten, finns det 140 rekoringar.

Redan nu tillhandahåller en del rekoproducenter recept på hur råvarorna kan tillverkas men den här biten kunde gärna utvecklas. Flera olika producenter kunde slå ihop sig och ge varierande förslag på dagens alla måltider. Det skulle uppskattas av många och på det sättet får konsumenterna upp smaken för nya råvaror eller nya kombinationer.

Samma funktion fyller vegetarisk mat i garnisonerna, beväringarna får smaka på nya maträtter.

Västnyland har profilerat sig som matmecka. För ett par veckor sedan lockade matmarknaden på Mangs gård i Ingå 4 000 besökare. Den här helgen hoppas Slow food Västnyland på dubbelt så många besökare till den årliga festivalen i Fiskars.

Festivalen bidrar också till att öka kunskapen om en hållbar matutveckling. Förutom försäljning av råvaror och produkter hålls också debatter, workshoppar och provsmakningar.

Festivalen i Fiskars bjuder på ett utmärkt tillfälle för nya kulinariska upplevelser. De tusentals besökarna årligen kan inte ha fel, närproducerad mat är ett vinnande koncept.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland