Utvidgat naturskydd till havs oroar i Hangö

Naturskydd Förslaget att utvidga ett Naturaområde utanför Tulluden förbryllar både jägare och politiker. Det finns inget hot mot allemans-rätten, säger man på Miljöministeriet.

– Jag har sett det så många gånger förut. Först för man en diskussion med myndigheterna och kommer överens om hur saker skall skötas, och sedan smyger det in begränsningar efter hand som strider mot tidigare beslut. Men då är det för sent att göra någonting.

Bo-Krister "Bobi" Lindholm, som är verksamhetsledare för Hangö jaktvårdsförening, sticker inte under stol med att han misstror myndigheterna då det gäller jägarnas verksamhetsförutsättningar. Rune Lindström, som är föreningens vice ordförande, instämmer.

– I det här fallet vill jag främst av allt väcka Hangöborna. Om ett sådant här förslag drivs igenom i all tysthet kan det få allvarliga följder för Hangöbornas rätt att utnyttja skärgården på västra sidan.

Havsbotten viktig för fåglars föda

Förslaget som de hänvisar till har utarbetats av Miljöministeriet och är ett led i arbetet med att komplettera befintliga Naturaområden. I Hangös fall handlar det ursprungligen om fredande av havsbotten. I över 20 har det funnits ett 2 500 hektar stort fågelskyddsområde utanför Tulluden som varit en del av Natura 2000. Nu vill Miljöministeriet utvidga området så att det blir över fyrdubbelt så stort, 11 266 hektar.

Området består till största delen av vatten, men där finns också holmar och skär som Hangöbor är vana att göra strandhugg på. Bland andra Gunnarsörarna ingår i området. Det område som redan nu ingår i Natura-nätverket, är en förlängning av moränåsen Stängselåsen, där den mynnar ut i havet just vid Tulludden.

Kring åsen finns sandbankar och rev av naturtyp sublitorala, på vilka det växer olika växter samt musselbankar, som utgör en viktig föda för bland annat ejder. Ministeriet motiverar utvidgningen med att man nu hittat nya förekomster av dessa miljöer på det område som nu behandlas.

– Man har hittat mosaikartade populationer av de här miljöerna över hela det planerade området. De är så viktiga som näringskälla åt fåglar som häckar där att det är anledning att utvidga området, säger lagstiftningsråd Heikki Korpelainen, som är den som håller i förslaget på Miljöministeriet.

Fel sorts gröna värden rubbar balansen

Åt det argumentet snarast fnyser Lindholm.

– I och för sig har jag inget emot att havsbotten fredas. Det är riktigt bra. Men det klingar lite konstigt då staten själv varit med och stiftat lagar som nästan tar kål på ejdern, som att freda truten fram till den sista juli. I dag är det den snedvridna förekomsten av gråtrut och havsörn som utgör det största hotet mot ejdern. Havsörnen slår ner på bona och trutarna kommer till dukat bord och smaskar i sig ägg och ungar.

Korpelainen säger visserligen att det inte handlar om ett regelrätt naturskyddsområde, och att jakt och fiske fortfarande kommer att vara tillåtet. Likaså står allemansrätten ohotad. Men viltvårdarna vågar inte riktigt lita på löftena.

– Jag har jagat i hela mitt vuxna liv, och jag har inte märkt att de beslut som fattats beträffande naturvård eller skydd skulle ha hjälpt naturen. Tvärtom har de så kallade gröna värderingarna rubbat den naturliga balansen, säger Lindström.

Vem sköter viltvården?

Både Lindholm och Lindström är oroliga att Hangö sjöfågelförening får sätta lapp på luckan om jakten förbjuds på området. De undrar också vem som i så fall sköter det riktiga smutsjobbet: att hålla efter små rovdjur som mink och mårdhund. Eller sätta upp fågelholkar som främjar sjöfåglarna häckningsmöjligheter.

– Jägarna utför en massa förbyggande viltvård i det tysta. Om det arbetet upphör kommer det att få negativa konsekvenser för både djur och natur, säger de.

Varav detta smussel?

En annan som blev orolig då han tog del av förslaget är kommunalpolitikerna Pekka Tuunanen (Sannf.).

– Jag är visserligen inte expert på naturvärden eller konsekvensbedömning, men jag undrar varför det varit så tyst i beredningsskedet.

Tuunanen säger att förslaget väcker många frågor, och han undrar om det varit en medveten strategi från ministeriets sida att låta det passera lite i det tysta.

– Jag tycker det kan ha så pass viktiga konsekvenser för Hangöborna, att det absolut borde diskuteras offentligt och att det borde ges tillräckligt med tid för berörda att lämna in anmärkningar och utlåtanden. Det är inga lätta frågor för en vanlig människa att sätta sig in i. För mig tog det ungefär en halv dag att skapa mig en bild av förslaget, efter att jag hittat materialet på biblioteket, där det ändå fanns till påseende.

Heikki Korpelainen berättar dock att man nu gett en månad tilläggstid för att kommunen skall kunna behandla ärendet ordentligt. För privatpersoner utgår dock tiden att lämna in anmärkningar i slutet av september.

Räcker att freda havsbotten

Då stadsstyrelsen i Hangö sammanträdde i måndags var ärendet inte på föredragningslistan. Enligt ordförande Jouko Kavander (SDP) skall dock fullmäktige ge utlåtande innan oktobers slut.

– Jag tycker att det skulle räcka med att förbjuda trålfiske och att man tar sand från bottnen. Det är ju stadens vatten, så vi borde ju ha något att säga till om. Det kan finnas fog för jägarnas oro, att det gradvis införs begränsningar, avslutar han.

Fakta

Uppdatering & utvidgning

Miljöministeriet uppdaterar regelbundet sina data för Naturaområden.

Nya arter och förekomster har hittats vid Tulluddens fågelskyddsområde, som är ett såkallat SAC-område för särkilt bevarande.

Bland annat finns där blåmusslor, rödalgsängar och ullsläke.