Unga tog fram drogprogram

Nytt verktyg. Janica Rautelius, Sarah Henriksson och Hanna Weckström har gjort ett handlingsprogram som gör det lättare för hälsovårdare att ta tag i problem med droger bland unga.Bild: Lina Enlund

Hälsovårdarna i Raseborg får nytt verktyg för att lättare kunna fånga upp unga som använder narkotika.

Då en ung person börjar använda droger är det viktigt att kunna ingripa i ett så tidigt skede som möjligt.

Det poängterar Hanna Weckström, som tillsammans med Sarah Henriksson och Janica Rautelius utvecklat ett handlingsprogram som ska göra det lättare för hälsovårdare att möta och identifiera unga som har problem med narkotika.

Weckström, Henriksson och Rautelius är hälsovårdarstuderande. Handlingsprogrammet inklusive en vårdkedja som de tagit fram har gjorts som ett utvecklingsarbete, som kan beskrivas som ett mindre examensarbete.

– Verktyget ska göra det lättare för hälsovårdarna att ta tag i problemen med droger, säger Sarah Henriksson.

Skräddarsytt

Hanna Weckström berättar att det bland hälsovårdarna förekommit önskemål om att få överskådliga direktiv för handling då man misstänker droganvändning hos unga. Därmed diskuterade de tre studerandena sitt studiearbete med Raseborgs stad, som antog det som ett beställningsjobb.

Handlingsprogrammet är skräddarsytt för stadens skolhälsovårdare. Fokus i arbetet ligger på studerande på andra stadiet, vilket i praktiken betyder elever i stadens gymnasier och i Axxell.

Arbetet baserar sig bland annat på aktuell forskning och gällande vårdrekommendationer och direktiv. Själva vårdkedjan, som kan beskrivas som ett praktiskt handlingsprogram, bygger på en modell som Institutet för hälsa och välfärd har gjort.

– Vi har förenklat modellen och anpassat den för Raseborgs behov, säger Janica Rautelius.

Åtgärder listas

I vårdkedjan föreslås åtgärder som kan tillämpas i olika situationer, till exempel vem som ska kontaktas i givna sammanhang och när olika prover borde tas. För att vara så överskådlig som möjligt är vårdkedjan sammanställd på en A4:ans sida.

– Den ska vara lätt att använda, säger Sarah Henriksson.

På dokumentets baksida räknas bland annat upp hurudana symtom som olika droger ger upphov till och vad som kännetecknar dem. Här finns också beteckningar och koder som behövs i samband med remisser till laboratorier – allt för att göra jobbet så snabbt och smidigt som möjligt.

Oroväckande attityder

I sitt arbete har Hanna Weckström, Janica Rautelius och Sarah Henriksson bland annat använt sig av statistik som finns i undersökningen Hälsa i skolan 2017. I den hittas siffror som inte är smickrande för Raseborg.

32 procent av gymnasieeleverna i staden uppger att de godkänner användning av cannabis och marijuana bland jämnåriga, medan genomsnittet bland gymnasieeleverna i hela landet är 24 procent.

Hälften av gymnasieeleverna i Raseborg svarar positivt på frågan om det är lätt att skaffa droger på den egna hemorten, medan svaret för hela landet är 46 procent.

Det betyder ändå inte att hälften av eleverna provat på droger. En tiondel av gymnasieeleverna i Raseborg uppger att de minst en gång använt cannabis eller marijuana, medan siffran för hela landet är knappt 12 procent.

Yrkesläroanstalterna visar upp mörkare tal: i Raseborg har 17 procent av de studerande provat på droger och i hela landet drygt 20 procent.

Hjärnan tar skada

Attityden till narkotika bland de unga ger anledning till oro, anser Hanna Weckström.

– Ungdomarna har inte alltid ett så kritiskt tänkande, säger hon och konstaterar att allt yngre provar på droger.

Janica Rautelius säger att de unga inte alltid ens känner till att en yngre hjärna kan ta skada av narkotika, till exempel så att en del funktioner aldrig börjar utvecklas.

Sarah Henriksson hoppas att tröskeln till vård är så låg som möjligt.

– Studerande ska inte vara rädda för att kontakta skolhälsovården. Den finns till för att hjälpa, inte straffa.

Programmet får lånas

De tre studerandena bor i Raseborg och studerar vid Novia i Åbo. Till sommaren utexamineras de som hälsovårdare.

Janica Rautelius inledde de aktuella studierna efter gymnasiet. Sarah Henriksson har redan en närvårdarexamen, medan Hanna Weckström är utbildad sjukskötare. I samband med sina studier har alla varit på praktik inom Raseborg stad.

Maj-Britt Malmén som är enhetschef för förebyggande hälsovård i staden säger att det nya verktyget kommer väl till pass i det praktiska arbetet.

Hon ger också grönt ljus för andra städer och kommuner att börja använda det, vilket även de studerande är införstådda med.