Unga förmågor imponerar med hög nivå

SAMSPELT. Aino Yamaguchi, violin och Stråkorkester A, under ledning av Jan Söderblom.Bild: Emilia Nyberg

De unga musikernas kväll och de bjöd på imponerande moget sammusicerande, skriver recensent Monica Henriksson om Martin Wegelius-institutets konsert.

Martin Wegelius-institutets konsertserie "Future reflections".

Orkester-kör- och kammarmusikkonsert.

I Ekenäs kyrka den 6.7.

Sedan den 27 juni har Martin Wegelius-institutets huvudkurs pågått i Västra Nylands folkhögskola i Karis, och under torsdagskvällen gav de längre hunna deltagarna prov på vad de övat in under den gångna veckan.

Jag vill genast här säga att resultatet var imponerande. På tio dagar har ungdomarna musicerat sig samman både i kör, kammarmusik och orkester. Motivationen och handledningen måtte ha varit på topp!

Konserten fick en stämningsfull start i Felix Mendelssohn-Bartholdys vackra körverk Hear my prayer. Duktiga sopranen Wilma Kvamme har en varm timbre i sin röst och den stora kören, A-kören, klingade fylligt och med bra stämbalans under ledning av Karin Johansson Bäckström från Sverige.

Efter körens mustiga klang var det kammarmusik som gällde. Här gjorde bland annat cellisten Daniel Schultz stort intryck med sitt inlevelsefulla musicerande tillsammans med Helen Lindén-Pons, cello. Hans namn bör man nog lägga på minnet, och jag hoppas få uppleva honom många år framöver.

Det var också glädjande att se att många av de unga instrumentalisterna också sjunger. Man hade bland annat samlat ihop sju pojkar till en gosskörsgrupp med allt från sopran- till basröster, och de sjöng ett kort finurligt stycke Lied ohne Worte.

Torsdagen var de unga musikernas kväll och de bjöd på imponerande moget sammusicerande. Det är givetvis viktigt att vara bra på sitt instrument, men för att vara bra kammarmusiker krävs det dessutom en musikalisk lyhördhet gentemot medspelarna, och det hinner man kanske stärka under musikläger som pågår flera dagar i rad. I Joseph Haydns Pianotrio i Ess-dur glänste Aino Yamaguchi, violin, Rufus Långbacka, cello och Isa Askola, piano i sitt samspel. En stråktrio, Oliver Pons, Albert Sahlström, violin och Daniel Schultz, cello, gjorde väl ifrån sig i A. Dvoraks Terzetto i C, op 74.

Efter en kort paus i konserten var det Stråkorkester A under ledning av Jan Söderblom som intog scenen. En orkester som jobbat ihop under bara tio dagar och visade en hisnande musikalisk nivå. I Beethovens vackra Romance nr 2 i F –dur beundrade jag unga solisten Aino Yamaguchis mogna och chosefria musicerande.

I Mendelssohn-Bartholdys Violinkonsert i d-moll glänste unga Emmi Peltola som solist. Även hon visade upp ett moget energiskt och samtidigt lyhört uttryck i sitt musicerande.

Som avslutning på konserten bjöd Jan Söderblom och A-orkestern tillsammans med proffscellisten Jan-Erik Gustafsson som solist, på Aulis Sallinens medryckande stycke Noctural dances of Don Juan Quixote op.58. Här ställdes det nog höga krav på orkesterspelarna för att hänga med i svängarna. Det blev en dansant, svängig och rytmiskt spännande avslutning på en fin konsert, som jag upplevde som en imponerande upptakt till den musikfestival som inom några veckor återigen lockar professionella musiker till Ekenäs.

Mina egna Future reflections: Månne vi inte om några år får återse en del av MWI-kursens unga musiker som medverkande i Ekenäs sommarkonserter!

Monica Henriksson