Unga bjuds till fronten

Genom ett nytt projekt ska krigets verklighet öppnas upp även för de yngre generationerna. Frontmuseet erbjuder skolklasser besök och vill därmed ge de unga en dos lokalhistoria.

Frontmuseet i Lappvik vill aktivt vända sig också till barn och ungdomar. Museet har byggt upp en presentation som riktar sig uttryckligen till elever i grundskoleåldern.

– Vi utgår från barnens vardag under kriget. Det kan handla om helt vanliga saker – hur gick man i skolan, hur hjälpte barnen till i vardagen. Vi talar också om flicklottorna och soldatgossarna, säger Sonja Bäckman som är anställd på museet och som håller i trådarna för projektet.

– En viktig sak är också krigsbarnen. Finland skickade många barn till Sverige, men också till Danmark. Alla berättelser är unika. En del hade sina syskon med, medan andra skickades helt ensamma.

I museet får eleverna göra uppgifter av olika slag och de får också besöka den så kallade krigsstigen som finns invid museet och längs vilken man ser bland annat krigstida eldställningar, tältgropar och förbindelsegravar. Stigen slutar vid en kopia av en korsu, Den gyllene freden.

Ökad förståelse

Trakten är speciell eftersom här förekom riktiga strider under andra världskriget. Därmed kommer också den mer traditionella krigshistorien in i bilden.

– Det är en del av vår samtidshistoria och lokalhistoria, säger Sonja Bäckman.

Hon poängterar att befolkningen också tvingades uppleva en evakuering i samband med kriget, precis som i Porkalatrakten längre österut. Genom att lyfta fram krigsvardagen och evakueringen ökar förhoppningsvis de ungas förståelse för det som andra barn erfarit, och än i dag tvingas erfara, konstaterar Sonja Bäckman.

Besöken är gratis

Det är tack vare ett stöd från Stiftelsen Brita Maria Rehnlunds minne som projektet nu genomförs. Under det här läsåret bjuds alla grundskolor i Hangö och Raseborg in. Också skolor på andra orter är välkomna.

– Besöken är avgiftsfria, säger Sonja Bäckman och tillägger att museet även normalt är gratis för besökare under 16 år.

Den senaste skolgruppen som besökte museet i början av september fick testa det nya upplägget. Gruppen bekantade sig inte enbart med museet i Lappvik, utan också med bunkern Irma som ligger i Harparskog.

Irma utgjorde en del av den försvarslinje som byggdes på den finländska sidan mot den sovjetiska militärbasen på Hangö udd efter vinterkriget. Harparskoglinjen som den också kallas ingår inte i den helhet som nu erbjuds skolorna, men Irma som sköts av Frontmuseet kan besökas om gruppernas tidtabell tillåter det.

Populär bunker

Bunkrarna i Harparskoglinjen som löpte tvärs över Hangö udd hade täcknamn – manliga namn i den övre eller nordvästra delen och kvinnliga i den nedre eller sydöstra delen.

Irma, vars bunkernummer är 302, öppnade i upprustat museiskick i fjol och utgör nu en populär sevärdhet.

– I år har besökarna varit långt över tusen. Det är mer än under förra säsongen, säger Jörgen Engroos som är en av eldsjälarna bakom restaureringen av den krigstida bunkern.

Irma är fullt utrustad med britsar, vedspis, vattenpump, luftkonditioneringsanläggning, maskingevär och pansarvärnskanon – allt i mer eller mindre autentiskt skick.

Terrängen har röjts

Harparskoglinjen omfattar ett 40-tal bunkrar av olika slag och därtill bland annat löpgravar och ett rejält stridsvagnshinder som består av totalt 12 000 stenbumlingar. Fiskarsbolaget som äger marken har under årens lopp röjt i området för att göra försvarsverken mer synliga.

Jörgen Engroos, som till vardags är stabschef vid Nylands brigad och som bor i Harparskog, ger bolaget en eloge för den insatsen.

Röjningen har gjort linjen mer tillgänglig för besök. Här bör poängteras att det handlar om ställen som kan vara svårtillgängliga och vid vilka det är bäst att röra sig försiktigt.

En handfull guidade vandringar har ordnats i terrängen och i samband med dem har deltagarna använt hjälm.

Stora möjligheter

Jörgen Engroos konstaterar att linjen inte är speciellt lämplig för familjens minsta.

– Men barnen är hjärtligt välkomna till Irma.

I somras ledde han ett läger för Skogby FBK:s juniorer vid Vitsjön, som i praktiken utgjorde en del av försvarslinjen. En hel del historia ingick i programmet.

– Man kunde gott göra bunkervandringar också för ungdomar, säger Engroos som ser stora möjligheter visavi användningen av försvarsverken för att berätta en bit av vårt förflutna.

Försvarslinjer

Den första säkringslinjen, även kallad för Harparskoglinjen, började byggas år 1940 som en del av det finländska försvaret mot den sovjetiska marinbasen på Hangö udd.

Linjen byggdes samtidigt som Salpalinjen tog form längs östgränsen under mellanfreden 1940–1941. Salpalinjen är 1 200 km lång och löper en god bit in på finländskt territorium. Som sådan behövde den aldrig användas under fortsättningskriget, vilket också gäller för Harparskoglinjen.

Bunkrarna på Hangö udd har byggts enligt samma ritningar som försvarsverken vid Salpalinjen.