Tvåspråkigt campus ses som optimal lösning

Ett gemensamt skolcampus för både finska och svenska elever i Sjundeå är en reell möjlighet. I slutändan är det prislappen som avgör. Alla är inte övertygade.

I december fattade kommunfullmäktige i Sjundeå ett principbeslut om hur kommunen ska gå vidare med sina problemdrabbade skolfastigheter. I beslutet konstateras att kommunen ska framskrida utifrån tanken på ett bildningscampus, så att man bevarar reparationsdugliga friska delar av de gamla fastigheterna och bygger så mycket nya lokaler som behövs.

Utöver skolorna skulle också andra bildningsverksamheter beaktas, liksom sådana social- och hälsovårdstjänster som sannolikt blir kvar i kommunen också efter en eventuell social- och hälsovårdsreform.

Kartläggs nu

För närvarande kartläggs vilka verksamheter som kunde få rum i detta campus. Kommunen har beställt en behovsutredning med kalkyler över hur mycket verksamhetsutrymmen bildningsväsendet och social- och hälsovården i Sjundeå behöver.

De verksamheter som ska beaktas är finsk och svensk grundutbildning (på finska klasserna 1-9, på svenska 1-6), finsk och svensk förskoleundervisning, det svenskspråkiga daghemmet Lilla Alexis, kommunens bibliotek, ungdomsväsendets Walkers-kafé, det uppsökande ungdomsarbetet, den rehabiliterande verkstadsverksamheten (Virta), idrottshallen, kulturtjänster, centralköket, rådgivningen, skolhälsovården och familjearbetet.

Enligt bildningsdirektör Jukka Pietinen är målet att skapa ett bildnings- och välfärdscampus på centrumområdet. I utredningen ska två alternativ presenteras: ett där all verksamhet koncentreras till en enda fastighet och ett där verksamheterna delas upp på två fastigheter.

I alternativ ett ska man beakta språkliga aspekter.

– Då ska man beakta att servicen för språkgrupperna placeras i klart åtskilda grundundervisnings- och verksamhetsutrymmen medan gemensamma utrymmen kan vara bland annat matsal, gymnastiksal, rum för elevvård, administration och så vidare, säger Pietinen i ett e-postmeddelande.

Priset avgör

Utifrån FCG:s rapport, som kommundirektör Juha-Pekka Isotupa karaktäriserar som ett rumsprogram, kommer kommunen att göra upp det material som behövs för att förhandla vidare med entreprenörer. Entreprenörerna får ta del av de undersökningar som gjorts i Aleksis Kiven koulu och i Sjundeå svenska skola och av FCG:s behovskartläggning.

– Entreprenörerna får sedan komma med sina lösningar och kalkyler för vad det skulle kosta att renovera och bygga. Vi är ute efter ett fungerande alternativ som är så förmånligt som möjligt.

– Frågan om en eller två byggnader blir aktuell då vi ska diskutera vad byggnaderna kostar. I det skedet kommer vi sannolikt att ha skisser av något slag för att se hur byggnaderna kunde se ut.

Förvånansvärt positivt

Skolfrågorna var också aktuella under det seminarium som Sjundeåfullmäktige ordnade för en dryg vecka sedan. Under en eftermiddagstimme delades fullmäktige in i grupper, av vilka en behandlade skolfrågan.

Skolgruppen presenterade sedan ett förslag för resten av fullmäktige. Förslaget gick ut på att både svenska och finska skolan ska koncentreras i ett och samma campus. Enligt flera fullmäktigeledamöter som var på plats var stämningen under diskussionen positiv och försonlig, och inga kritiska röster höjdes mot förslaget.

– Det var förvånansvärt positiv stämning. Det som vi betonade var ändå att nu borde personalen och även föräldrarna så snabbt som möjligt höras i frågan under någon form av öppet tillfälle, säger Karin Gottberg-Ek (Gröna).

En delorsak till den positiva stämningen tror Gottberg-Ek kan vara den ekonomiska kalkyl som presenterades av konsulten Eero Laesterä, som är expert på kommunal ekonomi. Enligt den är kommunens förutsättningar att klara av den massiva investering som skolbygget kräver bättre än man förväntat sig.

– Kommunen borde klara av det. Ekonomiskt ska det vara möjligt att göra en bra lösning, allt är inte så svart att det inte skulle gå, säger Gottberg-Ek.

Också Maria Koroma-Hintikka (Sjundeå-Porkala samlingsparti) säger att fullmäktige är enigt i campusfrågan.

– Behandlingen har varit enig hela tiden. Vi har lite olika åsikter om hur man skulle göra det men i princip är alla för ett campus, säger hon.

Själv föredrar hon tanken att bygga ett enhetligt campus där man lätt kunde dra nytta av gemensamma specialutrymmen som gymnastiksal och dylikt. Dessutom skulle ett gemensamt campus främja de sociala kontakterna.

– Det är så smått i Sjundeå att det är viktigt att ungdomarna kan umgås med varandra. Det är bra om alla känner varandra. Jag är också övertygad om att ifall vi renoverar svenska skolan så finns det annat vi kan ha där.

Värderar tvåspråkighet

SDP och Vänstern hör till de grupper som aktivt jobbat för ett gemensamt, tvåspråkigt skolcentrum. SDP ville tillägga en kläm om flerspråkigheten till beslutet om att stänga Päivärinteen koulu.

I klämmen, som slutligen godkändes enhälligt, förutsätter fullmäktige att "fördelarna och nackdelarna med en flerspråkig skolmiljö samt möjligheten att ordna språkbad för både finsk- och svenskspråkiga barn som en del av lärandet utreds".

– Många föräldrar vill att barnen ska ha möjlighet att lära sig svenska fast familjen är helt finskspråkig. Tvåspråkigheten värderas, och i Sjundeå stöder den finska befolkningen användningen av svenska i vardagen. Också många elever önskar ha möjlighet till dialog över språkgränserna. Därför tycker jag att vi nu då vi planerar ett bildningscampus också borde få in tvåspråkigheten, säger Arja Alho (SDP).

Hon poängterar att frågan om hur det i praktiken ska genomföras kan lösas genom god planering. Men skolfrågan i Sjundeå är mer än en byggnadsteknisk fråga.

– Det handlar om mycket mer än teknik. Innehållet i det nya campuset är mycket viktigt. De beslut vi fattar inverkar långt in i framtiden.

Oroade för svenskan

Men trots de positiva tongångarna bland många förtroendevalda är inte alla odelat förtjusta i tanken på ett gemensamt skolcampus. I Sjundeå svenska skola är personalen orolig för elevernas svenska på ett campus som är gemensamt för språkgrupperna.

Rektor Katarina Lodenius betonar att det inte handlar om ovilja att samarbeta.

– Vi samarbetar gärna med vilken skola som helst men vi är måna om det svenska språket. Jag tror att svenskan lider av ett gemensamt campus, säger hon.

Redan nu, då elever från Päivärinteen koulu varit inhysta i Sjundeå svenska skola sedan augusti 2016, märker lärarna en förändring till det sämre när det gäller svenskan.

– Språket hos dem som har en svagare svenska har lidit av att inte ha svenska omkring sig hela skoldagen. De byter till finska och skolan blir inte den svenska miljö som föräldrarna kanske tänkt att den ska vara. Det har skett trots att svenskan varit majoritetsspråk.

Hur ser du på oron, Juha-Pekka Isotupa?

– Den byggnaden är inte planerad för den typens verksamhet som vi nu haft där under året. Jag önskar att vi kunde se fördomsfritt på de här sakerna. Ingen kan veta om en lösning är fungerande innan vi sett planer. Då kan man avgöra hurudana förutsättningar det finns. Och i sista hand ser vi det först i praktiken. Men jag har hört att det finns lösningar som är fungerande.

Ingen bra idé

Fullmäktigeledamot Susanne Ekström (SFP) är förundrad över att ett gemensamt skolcampus verkar köras fram så aktivt.

– Vi har inte fattat ett sådant beslut. Svenska skolan är i helt bra skick och jag tror inte att man skulle behöva göra så mycket där. När eleverna från Päivärinteen koulu flyttar ut är det också helt rätt storlek på byggnaden med tanke på elevmängden, säger hon.

Hon drar också en lans för fritidssektorns utrymmesbehov.

– Vi har en fungerande gymnastiksal kvar i kommunen och den är i Sjundeå svenska skola. Vad har man tänkt göra om den skippas?

Också Jan-Peter Nygård (SFP) är skeptisk till ett gemensamt campus.

– Jag är öppen för alla möjligheter men det måste ske på ett rättvist sätt så att alla har möjlighet till en grundläggande utbildning på sitt eget modersmål i en rätt miljö. Om vi vill att svenskan ska ha en framtid så kräver det att vi jobbar hårt för vårt eget modersmål, säger han.

Han hoppas på föräldraaktivitet i frågan, och önskar sig också en bred utredning om följderna. Själv kommer han att besöka Sjundeå svenska skola för att bekanta sig med skolvardagen där och höra personalens tankar i frågan.

– Allt kan inte mätas i pengar. Och jag frågar mig hur mycket billigare det sist och slutligen blir att ha ett campus.