Tryggt till skolan alla dagar

Bild:

Skolskjutsar är ett enormt pussel för kommunerna. Målet ska ändå vara en trygg och smidig lösning för alla.

Färre skolor leder till längre skolskjutsar. Det visar statistik som Helsingin Sanomat (20.8) tagit fram. I utredningen, där tidningen jämför situationen 2005 och 2017, kommer det fram att det på 12 år stängts 1 200 skolor. I Nyland har ändå inte så många skolor stängts. I Västnyland har en skola stängts i Hangö, i Raseborg och Kyrkslätt fem var, i Ingå två och i Lojo nio. Sjundeå har fortfarande tre grundskolor men där är ju skolförändringar aktuella.

Förutom att antalet elever i skolor minskar finns det också andra orsaker till skolstängningar. Den nästvanligaste orsaken är problem med inomhusluften. I Ingå visade en utredning att Kyrkfjärdens skolas skick medger att den fortsättningsvis kan fungera för undervisning. Nu utreder man om den gamla byggnaden ska renoveras och få en tilläggsdel eller om man bygger en helt ny skola. Åtgärden är nödvändig eftersom skolan är gammal och där inte gjorts några grundliga reparationen på länge. En förnyad eller en ny skolbyggnad ska bättre motsvara kraven för dagens undervisning.

I Raseborg gjordes för några år sedan en utredning om skolnätet som utmynnade i att sju skolor kunde stängas. Utredningen och den politiska behandlingen fick föräldrar att ställa sig på barrikaderna. Förutom att man motsatte sig att mindre skolor skulle stänga lyfte man också upp skolskjutsarna, som förutom att de kostar också förlänger skolbarnens vardag. Fullmäktige beslöt för ett knappt år sedan att inga skolor stängs.

Enligt lagen är kommunen skyldig att ordna skolskjuts åt barn vars skolväg är minst fem kilometer lång. Många kommuner har valt att erbjuda skjuts åt barn i de lägre klasserna redan om vägen är minst tre kilometer lång. Barn kan också få skolskjuts om skolvägen anses farlig. I Raseborg och Ingå har under de senaste åren några barn fått skolskjuts på grund av förekomsten av varg i närområdet.

I lagen sägs också att skolskjutsen får ta högst 2,5 timmar per dag, för äldre barn 3 timmar. HS utredning visar att det finns över 1 500 barn i Finland vars skolresor är över 2,5 timmar.

Det går inte en skolstart utan att skolskjutsar debatteras i medier. I huvudstadsregionen har det varit problem med skjutsar för barn med funktionshinder. Svenska Yle berättade om en mamma som installerat GPS i barnets telefon för att veta vart skolskjutsen fört barnet.

I Kyrkslätt var tidtabellerna för skjutsarna felaktiga och har redan nu rättats till men ännu finns det problem. I Sjundeå måste förstaklassare vänta på skolskjutsen nästan en timme två gånger i veckan. Då är skolan skyldig att ordna övervakning för eleverna. Det är förstås bra att eleverna inte lämnas vind för våg, men att ytterligare förlänga vistelsen i skolan för en sjuåring är ingen lyckad lösning.

I Raseborg har staden valt att i stället för att ordna skolskjuts åt en familj med tre barn betala ekonomisk ersättning och då förväntas familjen själv sköta skjutsen som ska gå till tre olika skolor. Här tycker familjen att staden flyr sitt ansvar.

Skolskjutsar är för varje kommun ett enormt pussel, och inte ett enkelt sådan. Målet borde ändå vara att få en så smidig lösning som möjligt.

Eftersom de flesta kommuner inte själva sköter tjänsten utan upphandlar den är det ytterligare en faktor att räkna med att entreprenören också måste fullfölja det som finns föreskrivet i avtalet. Då kommunen köper en tjänst är det ytterst viktigt att man följer upp att avtalet följs och att servicen fungerar.

Alla barn har rätt till en trygg och smidig skolväg. Då kommunen upphandlar rutterna borde man ta i beaktande att även de som inte råkar bo precis där rutten gått tidigare.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland