Tre nej och tre ja

Jag säger ja till att aktivera de arbetslösa, men då ska vi också ta hand om dem. Ge dem handledning och utbildning.

Visst kan det vara svårt att säga ja. Paavo Väyrynen sade nej till Mauno Koivisto 1988, nej till Sauli Niinistö i senaste presidentval och nej till Juha Sipilä 2018. Han lever av att vara emot någon! Iltalehti sade nej till Sauli Niinistö i prognosen för presidentvalets första omgång, 49,2 procent för Niinistö. För att sälja tidningar! Antti Rinne, SDP, säger nej till vårdreformen och aktivitetsmodellen och lovar riva upp dem. Då ska han vinna riksdagsvalet 2019 tillsammans med Vänsterförbundet, De gröna och SFP. Det är osannolikt! Men Tuula Haatainen visade goda takter i presidentvalet 2018. Kunnig, tydlig och lugn. Med henne som ordförande kunde SDP ha framgång i riksdagsvalet, har många sagt.

Finns det någon som säger ja? Kommunfackets Håkan Ekström säger ja till mera pengar till de kommunalt anställda:

– Ekonomin växer med tre procent. Det finns pengar, säger han, och får stöd av en lokal fackansluten:

– Finland är nu på fötter.

Det är dessvärre en illusion så länge som landet lånar pengar. Och Finland lånar pengar. 3 000 miljoner euro för att lappa på gapet mellan utgifter och inkomster i stat och kommun.

Juha Sipilä, Centerpartiet, säger ja till bättre sysselsättning. Flera människor på arbete ökar chansen att klara av välfärdsstatens utgifter. Han siktar på 72 procents sysselsättningsgrad, vilket är blygsamt för en nordisk välfärdsstat, men bättre än 68 procent då hans regering startade. Som jämförelse kan berättas att sysselsättningsgraden var 76,2 procent i Sverige 2016 (HS 4.2).

Hur är läget i västra Nyland? Jag pratade med servicechef Frank-Ole Hägglund från Nylands arbets- och näringsbyrå. Statistiken är från 2015 och den visar att sysselsättningsgraden var högst i Sjundeå, 78 procent. Sen följer Ingå, 77 procent och Kyrkslätt, 75 procent. Sämst var läget i Hangö, med 67 procents sysselsättningsgrad. Lojo 70 procent och Raseborg likaså 70 procent placerade sig emellan den bästa och den sämsta kommunen. Sysselsättningen har emellertid förbättrats under 2016 och 2017, speciellt i Hangö, förklarar Hägglund. Och jämfört med läget i östra och norra Finland, där många kommuner ligger under 63 procent, är situationen relativt hygglig i västra Nyland. På sikt hotar dock en åldrande befolkning att försämra det goda läget.

Jag säger ja till att aktivera de arbetslösa, men då ska vi också ta hand om dem. Ge dem handledning och utbildning. Den omtalade danska modellen med dess arbetscentrum (motsvarar våra arbets- och näringsbyråer) i kommunerna fyller kraven på närhet. Där finns en tjänsteman per 24–45 arbetslösa, jämfört med en tjänsteman per 147 arbetslösa i de finländska arbets- och näringsbyråerna (HS 22.1). Jag bävar inför övergången till landskapsförvaltning i Finland, med ökade avstånd, ökad byråkrati och övertro på digitaliseringen.

Kaj Lindholm tidigare stadsdirektör