Torkan går hårt åt våra bönder

Så mycket som hälften av spannmålsskörden kan gå till spillo på grund av hettan i år. Västnyland hör till de svårast drabbade områdena.

Det är inte böndernas år i år heller. Två år i rad har skördarna regnat bort, i år har torkan tagit en stor del.

– Det här är tredje året med missväxt. Resurserna på gårdarna är tömda, säger Mats Nylund, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC.

Torkan har gått hårt åt gårdarna på SLC:s område, som omfattar Nyland, Åland, Åboland och Österbotten. Enligt en prognos gjord av Pro Agria kommer spannmålsskörden att vara 50–60 procent av det normala i södra Finland, i övriga Finland räknar man med 75-85 procent av en medelskörd.

– Det är riktigt bedrövligt speciellt på Åland. Där såg man redan i juni att det var torrt. I Östnyland är det lite bättre, de har fått mera regn där än här i väst.

20 000 oskördade plantor

Nylund, som varit SLC:s ordförande sedan årsskiftet, har under året satsat på att bekanta sig med medlemsgårdarna på förbundets område. I veckan besökte han Ingå. Där berättade Ingrid Träskman om torkans följder på hennes grönsaksodlingar.

– Jag har nästan inte sålt någon vit blomkål alls. Där är kanske 20 000 plantor som jag inte har skördat, säger hon.

Också broccolin har lidit av värmen, liksom sallaten och dillen.

– Dill är det redan brist på, den kunde vi skörda i en-två dagar, sen började den blomma. Och kål blir det knappast alls i år. Fast jag hoppas ännu att det ska reda upp sig, kålväxter kan växa ända in i oktober om det inte blir för kallt, säger Träskman.

Träskman drabbades hårt redan i fjol, då en hagelskur förstörde en stor del av hennes grödor.

– Efter det har det nog varit hårt att hitta energin i år. Och så blir det ett sådant här år, säger Träskman och blickar ut över åkrarna som dammar i torkan.

Fula knep med squashpriset

Mellan grönsaksraderna frodas ogräset som en följd av att Träskman tvingats vattna så rejält. Och i hettan har det varit svårt att kunna rensa ogräsen. Dessutom har grönsakerna fått insektskador – främst fly och trips.

– Jag tror vi haft grönsaksfly och inte gammafly, fast det kan det också ha varit. Insekterna, trips, tog sallaten. Tripsen är jättesmå och syns nästan inte, men de gör att salladen blir guldfärgad. Så jag får sälja guldsallat, säger hon.

Ett undantag i kålbristen är den lilafärgade blomkålen, som är den enda av kålsorterna som lyckats bra i år. Gurkväxter trivs däremot väl i värmen bara de får vatten. Squash finns det därmed gott om i år, vilket leder till sänkta priser.

– S-gruppen hade en kampanj med sänkt pris på squash för att det ska gå åt. Men de ville inte nagga på sin egen marginal så i stället pressade de ner producentpriserna så att de inte ens täcker kostnaderna, säger Träskman.

Konsumenter mogna för prisökning

Handelns roll för jordbruket och prissättningen av varor är två av de centrala punkter som SLC vill lyfta fram som en åtgärd för att förbättra jordbrukens lönsamhet. När det gäller spannmål finns det enligt Nylund klara tecken på att priset håller på att gå upp.

– Det är helt befogat att priset går upp enligt behov och efterfrågan. Men vi hoppas också att det högre priset ska nå ända till producenterna. Det vi inte vill är att mellanhänder använder böndernas missväxt för att öka sina egna marginaler, säger Nylund.

Han ser till Sverige där handeln aktivt har gått in för att stödja jordbrukarna genom att prioritera svenska produkter.

– Också här hoppas vi att handeln sluter upp bakom producenterna genom gärningar, inte bara ord.

– Jag tror att också konsumenterna nu inser att det inte växer något, det är inte bara vi som gnäller. Det är nu vi borde få upp priserna, säger Träskman.

Förväntar sig hjälp av regeringen

Men i den akuta krisen sätter producenterna sitt hopp till budgetförhandlingarna, där jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) lovat arbeta för lättnader för jordbrukare som drabbats av torkan.

Några konkreta stödåtgärder eller summor har Leppä inte velat nämna, men Mats Nylund har åtminstone SLC:s önskelista klar för sig. På den finns ekonomiska lättnader för bönder i många olika former. Exempelvis vill SLC att regeringen ska ta tillbaka nedskärningar i kompensationsstöd till jordbrukare, ett högre stöd till lantbrukets miljöprogram och mer pengar till gårdsbrukets utvecklingsfond. Slutsumman på kravlistan har SLC inte räknat ut, men det rör sig om över två hundra miljoner.

– Vi förväntar oss någon slags handräckning av regeringen. Men det är bara en engångssatsning som svar på den akuta krisen. På sikt är prisbildningen på våra produkter mycket mer avgörande.

Sipilä vill vända trenden

En stor orsak till jordbrukets dåliga lönsamhet är att marknaden är mindre än för fem år sedan, främst på grund av att den ryska marknaden stängdes av politiska orsaker 2013-2014.

– Vi får helt enkelt mindre inkomster från marknaden än för fem år sedan, säger Nylund.

Att vända den trenden är ett av regeringen Sipiläs mål, ett mål som inte uppnåtts. För att utreda varför det inte uppnåtts och hur man kunde gå till väga för att nå ökade marknadsintäkter har statsminister Sipilä tillsatt en utredning. Fram till årsskiftet ska utredningsman Reijo Karhinen bilda sig en uppfattning om vilka åtgärder som behövs för att jordbrukets negativa inkomstutveckling ska bli positiv och för att jordbrukets marknadsinkäter ska höjas med 500 miljoner euro per år.

Fult spel på marknaden

I Finland innehar två stora kedjor 80 procent av marknaden inom dagligvaruhandeln. Tar man med den tredje största kedjan stiger andelen till 93 procent.

– De stora kedjornas prissättning är helt avgörande för vad som händer på gårdarna, säger Mats Nylund.

Ett annat dilemma är handelns egna varumärken, som år för år ökar sin marknadsandel. För även om spårbarhet, renhet, lokalproducerat och ekologiskt odlat är viktiga värden för allt fler konsumenter är den starkaste trenden ändå billigmaten.

Handelns egna varumärken ska inte förbjudas, påpekar Nylund, men användningen måste regleras på något sätt.

– De är ett typexempel på hur handeln med sin makt kapar å sig nyttan av produktutveckling som kunde gynna producenterna. De kan bara kopiera nya upptäckter eftersom det saknas reglering.

I höst ska riksdagen ta ställning till ett förslag till livsmedelsmarknadslag, som bland annat föreslår att man inför en ombudsman för livsmedelsmarknaden.

– Till ombudsmannens uppgifter skulle höra att se till att man inte använder osunda handelsmetoder, vilket nog händer i Finland, säger Nylund.