Tillväxten tillhör alla

Vårt Finland är ett avtalssamhälle, inte ett diktatsamhälle.

Det är ganska exakt åtta månader till följande riksdagsval och följande möjlighet för folket att bestämma hurdant Finland de vill leva i. Det är klart att väldigt många är besvikna på regeringen Sipilä och med fog. Enligt de senaste mätningarna är det bara 38 procent av finländarna som längre tycker att regeringen gör någonting vettigt. Ändå använder de 100 procent av makten.

Det är lätt att förstå att folk känner sig besvikna; regeringen har svikit många löften, gjort stora nedskärningar och riktat dem orättvist. Regeringen straffar arbetslösa för arbetslöshet, sjuka för sjukdomar och handikappade för handikapp. Regeringen har hånat det akademiska samfundet, bråkat med löntagarna och gått speciellt hårt åt den offentliga sektorns lågavlönade.

Det är många som tycker att det är dags för en förändring. Det är många saker som förtjänar vår uppmärksamhet. Utbildningssektorn har pinats med överdimensionerade och kortsiktiga nedskärningar som hotar både grund-, yrkes- och universitetsutbildningen. Finlands framgångar bygger på bildning, kunskap och kultur.

Inom social- och hälsovårdssektorn lider vi på många håll av läkarbrist och läser i eftermiddagstidningarna om vanskötta och ensamma äldre och om resursbrist inom hemvården. Vår lösning till bättre vård är inte business på människornas hälsa utan tillräckligt med resurser, bland annat bindande personaldimensionering i äldreomsorgen och tillräckligt med läkare vid hälsocentralerna. Resurserna bör styras till vårdenheterna, inte till landskapsförvaltningen.

Också ekonomin och arbetsmarknaden kräver vår uppmärksamhet. Vi är glada att ekonomin äntligen efter en tung tio år lång lågkonjunktur växer. Ett litet, exportdrivet land är beroende av internationella konjunkturer som äntligen vänt så att de gynnar också Finland. Nu när ekonomin äntligen växer är vårt budskap att tillväxten tillhör alla, speciellt dem som har under dåliga tider fått pruta på sina små löner eller bidrag. Det här kommer att vara de närmaste veckornas samtalsämne då regeringen snart presenterar sitt förslag till nästa års budget. Det vi redan sett från Finansministeriet tyder på att finansminister Petteri Orpo inte tänker ändra på politiken. Hur motiverar regeringen att den fortsättningsvis tänker fortsätta med nedskärningarna trots att ekonomin växer? Den skär när det är dåliga tider och också när det är goda tider. Det bevisar att det inte handlar om ekonomi utan om regeringens ideologi.

Vi gläds för varje nytt arbetstillfälle som uppstår och vill jobba för att nå en hög sysselsättningsgrad. Men tillväxten kan inte ske på bekostnad av skäliga arbetsvillkor. Arbetsmarknaden är hållbar bara om den baserar sig på rättvisa och avtalande. Vi accepterar inte att löntagarnas anställningsskydd, löner eller anställningsvillkor ensidigt försämras för att nå större vinster, som sedan landar i några fås fickor. Vårt Finland är ett avtalssamhälle, inte ett diktatsamhälle.

Vi har ett stort ansvar att göra mera för naturen. Klimatet, naturen, skogarna, ängarna, kärren, sjöarna och haven – lyckas vi inte rädda dem, har vi i slutändan ingenting. De två mest akuta miljöfrågorna i vår tid toppar också vår lista; klimatförändringen och att rädda Östersjön kan inte vänta.

Nästa höst och vinter kommer rikspolitiken att handla om de två alternativ Finland och finländarna nu har att välja emellan. Det ena alternativet är en Centerledd eller samlingspartistisk regering. Det andra alternativet är en regering som leds av Socialdemokraterna. I en parlamentarisk demokrati med nuvarande riksdagspartier finns det inte flera alternativ. Det är bra för väljarna att tänka på dessa alternativ; ger jag rösten åt den nuvarande regeringen eller vill jag ha en förändring.

För mig är socialdemokratin den förändringen. Vi har beprövat kunnat visa på en mer internationell, human, solidarisk och jämlikare politik där vi värnar om människan, kunskapssamhället och avtalssamhället – på båda inhemska språken och i hela landet, med många olika koalitioner; det har varit och det är vår stora styrka.

Maarit Feldt-Ranta