Tangenter i stället för penna

Till somligas glädje och andras fasa håller tangentbordet och pekskärmen på att tränga undan papper och penna.

– Skulle du för fem–sex år sedan ha frågat mig om bunden handskrift ska avskaffas skulle jag ha sagt: Nej hemska saker! Jag har varit en hård förespråkare av bunden handskrift, men jag har omvänts.

Marianne Eriksson-Asén blev lärare för drygt 30 år sedan. Just nu undervisar hon en fjärdeklass i Kyrkfjärdens skola i Ingå. Hennes elever började lära sig skriva skrivstil, det vill säga bunden handskrift, på årskurs två. Men i och med att den nya läroplanen tillåter att man slopar bunden handskrift ändrade hon sin undervisning.

Orsaken var en stigande medvetenhet om att finländska barn läser allt sämre. Det har till exempel den så kallade Pisaundersökningen visat.

– Jag tänkte på vad som är viktigare, att öva läsning eller att öva bunden handskrift.

Föräldrar stödde läsning

Så efter att ha undervisat sina andraklassare i skrivstil i cirka ett halvt år tog hon upp frågan om skrivstil eller läsning på ett föräldramöte. De vuxna tyckte att läsning är viktigare. Eriksson-Asén lade då mera tid på läsundervisningen och trappade ner övningarna i bunden handskrift.

Hon har märkt att tekniska apparater, som datorer och pekplattor, underlättar skrivandet för barn som har svårt att forma bokstäver för hand.

– Jag tror inte pennan försvinner. Barn tycker om färger och om att använda penna och kritor.

Åsikterna om bunden handskrift och skrivning på dator varierar. En undersökning visar att elever som skriver på dator uppvisar större skrivglädje (Intelligent på tangent. Handbok för lärare, Åbo Akademi 2010).

Eriksson-Asén ser inte några stora nackdelar med att slopa bunden handskrift. Men hon tillägger att tiden utan skrivstil har varit kort.

Eleverna i hennes klass har grupparbete i omgivningslära och modersmål den dag VN kommer på besök. Albin Heiseler, Elin Wikström och Linus Schönberg ska med gemensamma krafter skriva en historia om en utflykt till Prästgårdsberget, som ligger mitt i byn.

Wikström kunde skriva då hon började ettan medan Schönberg bara kunde skriva sitt namn. Alla tre tycker det är rätt lätt att skriva för hand och alla textar. Wikström säger att det kändes lite konstigt att inte längre öva bunden handskrift.

När det gäller att skriva på dator så gör Heiseler och Schönberg det inte så ofta. Wikström skriver på sin telefon och sin pekplatta. Ingen av dem använder tiofingerssystemet.

– Mamma kan sitta och skriva med tio fingrar, säger Wikström.

En bit därifrån samarbetar Elin Ahrenberg, Mathias Baggström, Fridolf Sandström och Aron Hakanen. Alla fyra intygar att det är lätt att skriva för hand men att de också skriver på dator.

– Jag skriver ibland skrivstil för jag tycker det är så fint, säger Ahrenberg.

Pekplattorna kommer

Ingå satsar på att utrusta alla skolelever med teknisk utrustning. Eleverna på årskurs sex i Kyrkfjärdens skola har redan egna pekplattor. De andra klasserna ska få egna plattor så småningom. Till dess använder barnen den uppsättning apparater som finns i skolans bibliotek.

I och med att barn skriver allt mera på dator kunde man ju tro att lektioner i tiofingerssystemet skulle stå på schemat. Men hittills har Kyrkfjärdens skola det inte.

Rektor Rigmor Andersson säger att representanter för skolorna i Ingå brukar träffas och tipsa varandra om vad som är på gång i undervisningen. När det gäller kunskap att skriva med tio fingrar har man inte kommit till någon lösning.

Pekplattor är på frammarsch också i Ekenäs högstadium. Där har åttondeklassarna egna apparater, som de fick i fjol när de gick på sjuan. Årets nior och sjuor väntar ännu på sina plattor. Anna Aminoff, modersmålslärare i högstadiet, konstaterar att handskrift får en allt mindre roll även om ungdomarna fortfarande skriver en hel del för hand. Skolan har en datasal men dit ryms inte alla de som ska skriva något.

Aminoff tror det kan bli allt svårare för henne att tyda vad eleverna skriver för hand.

Papper är segt

Är papper och penna alltså på väg att försvinna? En koll i ett par affärer ger inte något entydigt svar.

Åsa Enberg och Jonna Nyström i Kungsbokhandeln, Ekenäs, meddelar att vanligt, rutigt anteckningspapper säljer bra.

– Vi har sålt massor av pennor och papper, säger Nyström.

Veckorna kring skolstarten var till exempel pennorna på upphällningen. Men visst är bunden handskrift på tillbakatåg.

– En kvinna frågade efter stilskrivningshäften. Sådana används inte längre, säger Enberg.

Göran Andersson är försäljare på Kontorama i Ekenäs. Han har sett hur efterfrågan på mappar och annat förvaringsmaterial minskat. I stället köper folk minnesstickor och hårddiskar att ha till exempel sina digitala bilder på. Just nu är det minnesstickor som klarar av 8 eller 16 gigabyte som går åt.

– Arkiveringen av material, såsom fakturor på papper har minskat. Mycket sparas nu elektroniskt.

Men än är papper inte uträknat. Kopieringspapper går fortfarande åt.

– Användningen av papper har inte gått upp, men inte heller ner i den takt som man trodde när det talades om det papperslösa samhället, säger Andersson.

Vart kopieringspapperet hamnar om det inte sätts i mappar vet han inte, kanske i pappersinsamlingen.

Andersson tror på både papper, penna och handskrift. Må vara att skrivstilen försvinner ur läroplanen, människan behöver fortfarande kunna skriva.

Han drar sig till minnes en nyhet om ett par som försvunnit på Stilla havet. Ett fartyg hade sett ljus på en obebodd ö och när en helikopter flög över ön såg piloten bokstäverna SOS skrivna i sanden. Den amerikanska kustbevakningen larmades och hittade paret, som varit strandade i sju dagar (BBC 27.8.2016).