Tålamodet tryter hos föräldrar till exilelever i Sjundeå

Oroliga. Läraren Nanna Turunen och mammorna Mari Lovén och Virve Leikola tycker att Päivärinteen koulu hamnar i skuggan av de stora problem med inomhusluften som Sjundeå kommun överlag tampas med. Bild: Mira Strandberg

Föräldrar till elever i Päivärinteen koulu har fått nog. De vill bli hörda i diskussionen om hur skolorna i Sjundeå ska organiseras.

– Vi har gett tjänstemännen arbetsro men nu vill vi också bli hörda, säger en av mammorna, Mari Lovén.

– Vi borde offentligt kunna diskutera vad som är den bästa lösningen för Sjundeå. Det här är ett så stort problem som måste lösas. Jag tycker kommunen borde höra personalen och föräldrarna, säger Virve Leikola.

Päivärinteen koulu var en av de första byggnader i Sjundeå där problem med inomhusluften uppdagades. Efter en lång kamp försattes skolan slutligen helt i användningsförbud inför skolåret 2016–2017.

Men så kom bomben: alla skolor och flera andra byggnader i Sjundeå var drabbade av problem med inomhusluften. Föräldrar till elever i Päivärinteen koulu tycker nu att skolan har hamnat i skuggan av problemen med Sjundeås största skola, Aleksis Kiven koulu.

För att väcka beslutsfattarna funderar föräldrarna till och med på att ordna en strejkdag, då de skulle hålla sina barn hemma från skolundervisningen och i stället ordna program på gården till Päivärinteen koulu. Också hemundervisning är ett alternativ för en del av föräldrarna.

– Jag är beredd att överväga att ordna förskola hemma om det är så att barnen ska gå i förskola i Päivärinteen koulu i höst. Det har gjorts små reparationsåtgärder där i flera år utan resultat. Nu räcker inte det inte längre med små åtgärder, säger Lovén.

Saknar öppen dialog

Den springande punkten är att föräldrar till elever som gått i Päivärinteen koulu inte vill att Sjundeå ska koncentrera alla skolor till ett enda stort skolcentrum i Sjundeå centrum. De vill att det också i framtiden ska finnas en finsk skola i norra Sjundeå.

– Jag vill inte ha mitt barn i en stor skola. Vi bor på landet av en orsak, vi vill finnas nära naturen och i ett småskaligt sammanhang. Päivärinne är en bra och trygg skola för de minsta, säger Lovén.

Föräldrarna tycker att för mycket av diskussionen om lösningarna på Sjundeås skolproblem förs bakom stängda dörrar och att föräldrar och andra inte är delaktiga.

– Jag önskar att man kunde öppna upp diskussionen och tillsammans fundera vilken lösning som är den rätta. Sjundeå behöver goda saker, och vi behöver bevara det som fungerar. Päivärinne har varit ett tryggt bo som erbjudit något som inte finns någon annanstans, säger Leikola.

Engagerad personal

En av de goda saker som föräldrarna vill bevara är den gemenskap och samhörighetsanda som präglat personalen och eleverna i Päivärinteen koulu.

– Det viktigaste med skolan är att den har haft en så fin personal och god anda. Många av lärarna har enkom sökt sig till en liten skola för att de vill jobba i en sådan miljö. De vill inte heller flytta till en stor skola. Nu har en del av personalen redan talat om att byta jobb. De är en resurs som ingen har råd att mista, säger Leikola.

En av de lärare som inte vill se att skolan dras in är Nanna Turunen, klasslärare och vice rektor för Päivärinteen koulu.

– Jag ville jobba i en liten skola och Päivärinne var en lockande miljö. Jag har varit mycket nöjd med både läget och storleken, säger hon.

Enligt Turunen har ingen i personalen heller fått mera information om de provresultat som ledde till att skolan slutligen stängdes.

– Vi skulle gärna höra mera ingående om resultaten. Vi ska träffa bildningschefen och samhällstekniska chefen på onsdag, så kanske de berättar mera, säger hon.

Dra nytta av tvåspråkigheten

Mari Lovén har en egen vision av hur Sjundeås skolväsende ska organiseras. I hennes modell ingår ett tvåspråkigt skolcentrum vid den nuvarande Aleksis Kiven koulu, med årskurserna 1–9 på finska sidan och 1–6 på svenska skolan. Vid Päivärinteen koulu skulle byggas en ny skola för alla elever som behöver särskilt stöd i skolgången, och Sjundeå svenska skola skulle bli ett centrum för alla kommunens förskolebarn oberoende av språk.

– Jag upplever att vår kommun är enspråkig fast den gör reklam om att vara tvåspråkig. Det görs inget samarbete över språkgränsen, fast det finns möjligheter till det.

Ett annat förslag som föräldrarna har diskuterat är att man kunde använda elementskolor, som är lätta att anpassa enligt behov.

– Det skulle innebära noll risk för kommunen, eftersom man hyr elementen för kanske tio år i taget och sedan kan kolla behovet på nytt, säger Lovén.

Mer läsning