Tala tydligt mot extremismen

Bild: Heidi Hakala / SPT

I det här skedet blir det ingen ny lagstiftning för att förbjuda våldsbenägna och rasistiska organisationer. Regeringen anser att existerande lagar räcker till.

Inrikesminister Paula Risikko (Saml) passade på måndagskvällen frågan vidare till Polisstyrelsen som ska överväga om den väcker talan mot den nynazistiska Finska motståndsrörelsen. Ett sådant initiativ kan tas av Polisstyrelsen, åklagarämbetet eller en enskild medlem i rörelsen.

Risikko pekade ändå på ett allvarligt problem när det gäller att identifiera bakomliggande hatmotiv i brottsutredningar. Enligt ministern dokumenteras inte hatmotiven tillräckligt tydligt i förundersökningsmaterialet.

Att polisen tydligen inte är helt uppdaterad när det gäller den samhällsfientliga extremhögern framgick när en överkommissarie efter misshandeln på Järnvägstorget i Helsingfors sade att man inte kan utgå från att polisen känner alla extremrörelsers flaggor. Men Finska motståndsrörelsen är en av de mest kända nynazistiska organisationerna både i Norden och i Finland. Det borde nog höra till ordningspolisens baskunskap att kunna identifiera rörelsens symboler.

Rasistiska motiv kan redan nu användas som försvårande och straffskärpande omständighet. Men Kimmo Nuotio som är professor i straffrätt säger att det finns åklagare som inte åberopar de här skälen.

Om polisen inte dokumenterar rasistiska eller andra hatmotiv, och åklagarna inte åberopar dem är det klart att motivbilden inte syns i full utsträckning. Samhället får en felaktig bild av hur utbrett hatet och våldet mot dem som inte passar in i en vit, finsknationell och heterosexuell norm i verkligheten är.

Att strama upp tillämpningen av den existerande lagstiftningen är antagligen det snabbaste sättet att stävja de våldsamma extremrörelserna. Yttrande- och församlingsfrihet är centrala värden i vårt demokratiska samhälle, men när friheterna används för att inskränka andra människors fundamentala mänskliga rättigheter eller uppmuntra till våld har samhället både rätt och skyldighet att dra tydliga gränser.

Efter veckoslutets stora demonstrationer mot nazism och rasism krävde Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo att Sannfinländarna ska granska sina medlemmars kontakter med extremrörelserna. Partiordförande Timo Soini replikerade att hans parti inte tar order av någon, och att Orpos antydningar nedvärderar Sannfinländarnas väljare.

Partiets justitieminister Jari Lindström tog i alla fall entydigt avstånd från alla extremrörelser när regeringen presenterade sitt handlingsprogram.

Men en dag senare meddelades det att förundersökningen av riksdagsledamoten Teuvo Hakkarainens Facebookskriverier om muslimer och invandrare i somras är klar och går till åtalsprövning med brottsrubriken hets mot folkgrupp.

Tidningen Kuntalehti berättade i slutet av förra veckan att Sannfinländarna är det enda partiet som inte kräver att kommunalvalskandidaterna förbinder sig att ta avstånd från rasism och hatretorik.

Partisekreteraren Riikka Slunga-Poutsalo säger att uttryckssätten är olika innanför och utanför Ring 3. Människor har olika uppfattningar om vad som är rasism och vad man kan och inte kan skämta om, sade partisekreteraren.

Men just därför är det väl bäst att ha nolltolerans när det gäller "skämt" om sådant som härkomst, hudfärg eller religion. Inga andra partier än Sannfinländarna har några problem att se var gränsen går för kandidaternas yttrandefrihet i det här avseendet, vare sig de verkar innanför eller utanför Ring 3.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Mer läsning