Tacka industrialiseringen för din semester

Att kunna semestra blir hela tiden svårare för oss flitiga västlänningar, som har byggt sin identitet så starkt kring jobbet.

Sommarsemester, eller semester över huvud taget, är ett nytt fenomen i mänsklighetens historia. Samhällets elit har dock i alla tider haft möjlighet att ta ledigt, men för den stora majoriteten som tillhör de så kallade "vanliga människorna" är rätten till semester ett positivt utfall av massdemokrati under 1900-talet.

Tanken på att anställda kunde behöva semester väcktes i Storbritannien under senare hälften av 1800-talet då fabriksägarna märkte att arbetarna verkade trötta på att bara jobba. För att öka effektiviteten, gjorde vissa av dem ett experiment med en banbrytande innovation – semester. Det lönade sig både för ägarna och för arbetarna och så småningom slog tanken igenom i hela den industrialiserade västvärlden. Att de arbetande massorna samtidigt organiserades genom socialdemokratiska rörelser lär ha försnabbat processen.

I Finland har semesterrätten för arbetstagarna ökats i flera etapper under 1900-talet. Den nuvarande lagstiftningen är ungefär 40 år gammal. Såsom i andra västliga demokratier, har semestern, och i synnerhet dess längd, varit en omstridd politisk fråga också i Finland.

Åsikterna har gått isär mellan den politiska vänstern och högern. Även om socialdemokratiska krafter historiskt sett har vunnit över den ägande klassen i just den här frågan kan representanter för den sistnämnda trösta sig med att semestrandets nytta för produktivitet har påvisats i otaliga studier. En utvilad anställd är en duktigare anställd.

Att känna sig utvilad kräver emellertid en övergångsperiod på flera dygn, kanske till och med en vecka, enligt forskningen. Arbetsmentaliteten hänger ihärdigt kvar i själen även om kroppen har lämnat arbetsplatsen. Allt fler jobbar dessutom åtminstone delvis hemifrån vilket gör det svårt även för kroppen att fysiskt lämna arbetsplatsen. Tur att det finns en halv miljon stugor i Finland att fly till.

Att kunna semestra blir hela tiden svårare för oss flitiga västlänningar, som har byggt sin identitet så starkt kring jobbet. Därför har en del amerikanska företag tagit modell av de brittiska industrijättarna från 1800-talet, och tagit en aktiv roll i att se till att deras anställda faktiskt tar ledigt. I vissa fall har företag i USA tvingat sina anställda att gå på semester.

Problemet är att när arbetsidentiteten helt har tagit över finns inget privatliv kvar. Då blir semestern bara ett portförbud till jobbet.

Medan vi får tacka den industriella revolutionen för att vi har semester har den senare individualistiska samhällsutvecklingen gjort det svårt för oss att njuta av den. Därför är det så viktigt att (igen) lyssna på forskarna som säger att det är just på grund av semestern som man kan vara bra på sitt jobb. Karriären kräver semester. Kom ihåg det när det dåliga samvetet stör grillandet. Kontoret finns nog kvar i augusti.

Lauri Rapeli Forskningschef vid Åbo Akademi