Svenska Teaterns Mary Poppins är som en påse nostalgiska karameller i vackra, granna karamellpapper. Och publiken, utsvulten på kultur, är lika euforisk över att vara tillbaka i teatersalongen igen som ett barn över en karamellpåse efter ett halvt års godisstrejk.
Till att börja med känns uppsättningen och dess visuella intryck väldigt konventionell men det finns också en viss tjusning i det traditionella och välbekanta just nu, en förnimmelse av den gamla goda...