Svårare ta fall till högsta instans

Utbyggnaden av Fabriksudden i Hangö är ett av de fall där Högsta förvaltningsdomstolen gett sin syn på saken.Bild: Johanna Lindholm

Sedan årsskiftet behöver man tillstånd för att få överklaga beslut i bygg- och miljöärenden hos högsta förvaltningsdomstolen.

Den 19 december stadfäste president Sauli Niinistö ändringar till vissa miljölagar när det gäller sökande av ändring i miljöärenden. Enligt lagändringarna kräver anförande av besvär hos Högsta förvaltningsdomstolen i fortsättningen besvärstillstånd. Detta gäller nästan alla beslut som görs enligt miljöskyddslagen, vattenlagen, markanvändnings- och bygglagen samt marktäktslagen.

I praktiken innebär detta att den som har för avsikt att överklaga en förvaltningsdomstols beslut hos Högsta förvaltningsdomstolen måste ansöka om besvärstillstånd. Tillståndet söks hos Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

När det krävs ett besvärstillstånd, ska HFD först pröva om det finns någon grund för det. Besvärstillstånd beviljas om det i saken finns behov av prejudikat, om det skett ett uppenbart fel eller om det föreligger något annat vägande skäl att få ett avgörande i sak.

Lagändringarna ska minska antalet avgöranden hos HFD. På lång sikt ska reformen frigöra HFD:s resurser till att behandla till exempel samhälleligt betydelsefulla besvärsärenden snabbare än nu.

Inte luddigare för det

– Lagändringarna möjliggör att man överlag kan behandla en del av miljöärendena med en mindre sammansättning om besvärsrätt inte beviljas. Då kan HFD använda sina resurser på samhälleligt betydelsefulla ärenden, förutsatt att de har fått besvärstillstånd det vill säga, säger lagstiftningsdirektör Riitta Rönn på Miljöministeriet.

Enligt Rönn var HFD starkt för förnyelsen.

Finns det en risk för att ärenden drivs igenom utan hänsyn till allmänhetens åsikt?

– Definitivt inte. Så gör man inte inom förvaltning för att inte tala om domstolarna.

Jari Salila, lagstiftningsråd på Justitieministeriet är av samma åsikt.

– Att behandlingen blir snabbare betyder inte att den skulle bli luddigare eller att beslut skulle tas på olagliga grunder.

Salila säger att besvärstillståndssystemet frigör resurser hos HFD från behandlingen av rättsligt klara fall till behandling av sådana fall som innehåller rättsligt betydelsefulla frågor eller som är av stor betydelse för samhället.

– Att man överklagar kommunala detaljplaner eller statliga vägprojekt är exempel på sådana ärenden.

Yrjö Sahlstedt har ett förflutet som stadsarkitekt i Ekenäs och ordförande för miljönämnden i Hangö på SFP:s mandat. Rent allmänt konstaterar han att besvär drar ut på tiden utan att komma med ändring. Det kostar både tid och pengar.

– Oftast kan man räkna med en behandlingstid på ungefär ett år. Lagändringen begränsar antalet besvär som orsakar ytterligare ett års behandling.

Sahlstedt ser det som en bra sak med en utomstående bedömning.

– Oftast är det två parter som trätas. Nu finns en tredje part som bedömer ärendets vikt. Ibland, när det gäller allmänna intressen, kan det vara på sin plats med en vad man kunde kalla "hej hallå-prövning". Men lagändringen ska inte heller upplevas som ett hinder för att överklaga om man har en bra motivering.

Långa processer

Under Ville Wahteristos tid som miljötjänsteman på Kimitoön, i Raseborg och nu i Hangö har behandlingstiderna i de regionala förvaltningsdomstolarna blivit betydligt längre. En runda till HFD förlänger processen med något år i värsta fall.

– Det är klart att det finns en möjlighet att man beviljas besvärsrätt. Denna prövning innebär ett slags filter där man kan undvika att ta upp ärenden så att säga i onödan, som till exempel fall där det finns bra prejudikat. Flera marktäktsärenden är sådana. Om det är ett så kallat klart fall är det onödigt att förlänga väntan på ett i laga kraft vunnet beslut, som dessutom orsakar onödiga kostnader för var och en.

Wahteristo anser att det är fint att vi bor i ett demokratiskt land där man kan pröva ett myndighetsbeslut en gång till.

– Men långa tvister är påfrestande och kan i värsta fall orsaka hälsoproblem för de inblandad.

Därför tycker han att syftet med lagändringen är bra.

– Alla överklaganden görs inte av de rätta orsakerna. Ju snabbare ett beslut vinner laga kraft och kan jobbas vidare med, desto bättre.

Han påpekar att det kan vara motiverat att HFD ser över beslut.

– HFD borde besitta den ultimata kunskapen, även miljöexpertisen är vid behov representerad. Det finns gånger där HFD ändrar på de lägre instansernas beslut. Man har säkert analyserat hur vanligt det är och vad som ligger bakom. Man måste samtidigt fråga sig vad man kan göra bättre i de lägre rättsinstanserna, varför det blir fel ibland. Hoppas man satsar för att ytterligare höja kvaliteten på besluten i de lägre domstolarna.

Även Wahteristos kollega i Raseborg ser positivt på lagändringen.

– Jag tror att det kan vara en bra sak och att det kan minska på onödig fördröjning i vissa ärenden, säger Maria Eriksson som är miljöinspektör och enhetschef på miljöbyrån i Raseborg.

Sällsynt löpa linan ut

Astrid Lindström är ordförande för Hangö miljöförening som varit aktiv i många frågor med hög profil i Hangö. På senare år har föreningen lämnat in besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över bland annat Casinoplanen och planen för Västra hamnen till den del den gällde Engelska magasinet. Men enligt Lindström är det ovanligt att man går så långt, i synnerhet ända till högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen.

– Jag tror att hela vårt Nylands distrikt av naturskyddsförbundet har fyra besvär i Högsta förvaltningsdomstolen för tillfället. Nyligen fick vi de rätt i två fall.

– Det är inte ofta vi går till högsta instans. Vad jag minns har vi aldrig besvärat oss till Högsta förvaltningsdomstolen, som det nu är fråga om. Vi försöker påverka i ett tidigt skede, när det är dags att göra anmärkningar. På det viset hjälper vi i många fall tjänstemännen i deras jobb.

Lindström konstaterar att man varken på förbunds- eller föreningsnivå har någon erfarenhet av lagändringen ännu.

– Vi tycker inte heller om onödiga besvär. Men det finns en risk för att lagändringen naggar demokratin i kanterna.

Omtalade avgöranden

Planeringen av Baggö Marina började 2003. År 2011 avslog HFD samtliga besvär mot miljötillståndet för småbåtshamnen på Skåldö i Ekenäs.

I Rekuby i Bromarv har man i över tio års tid tvistat om en grustäkt. År 2014 gav HFD avslag på samtliga besvär som grannarna lämnat in över marktäktstillståndet från 2013.

På Fabriksudden i Hangö har det funnits planer på ett badhotell sedan början av 1990-talet. Det senaste avgörandet i HFD kom 2016 då domstolen konstaterade att Hangö stad inte gjorde några fel då samarbetsavtalet med Regatta Resorts ingicks 2013. Med beslutet avslogs även Rolf Nyströms ansökan om att ogiltigförklara Regatta Resorts bygglov och ge bygget på Fabriksudden verkställighetsförbud. Nyström hade fått rätt i Helsingfors förvaltningsdomstol.

I Västra hamnen i Hangö har Engelska magasinet varit föremål för debatt åtminstone sedan 2013 då fullmäktige avlägsnade byggnadens skyddsbeteckning. År 2016 ändrade HFD på Helsingfors förvaltningsdomstols beslut och slog således fast att magasinet får rivas.

År 2017 avslog HFD besvären över detaljplanen för Norra hamnen i Ekenäs. Planen hade godkänts i fullmäktige i juni 2015. Nu har ärendet avgjorts. HFD har avslagit besvären. Det innebär att detaljplanen för Norra hamnen i Ekenäs som Raseborgs stadsfullmäktige godkände i juni 2015 är gällande. Den nya planen medger ett köpcenter intill det planerade, och snart delvis färdiga, bostadskomplexet Port 19.