"Det är ett gissel"

Problemhärd. Enligt en ny undersökning är Sjundeå svenska skola i behov av omfattande reparationer. Just nu verkar läget med inomhusluften ändå vara under kontroll.Bild: Lina Enlund

Nästan fyra miljoner kostar det att åtgärda alla de problem som upptäckts i Sjundeå svenska skola. Men alla skador gör inte inomhusluften dålig. De förtroendevalda har svåra beslut framför sig.

Resultaten från en undersökning av Sjundeå svenska skola presenterades för allmänheten vid en informationskväll i tisdags. Undersökningen, gjord av konsultföretaget FCG, visade att byggnaden har omfattande skador. 31 av 64 prover som tagits i skolan visar tecken på mikrobskador.

– Där det finns rikligt med mikrober finns det fukt, vilket enligt Arbetshälsoinstitutet indikerar hälsovådliga bakterier, sade Harri Nyman från FCG.

Skador även i nya delarna

Svenska skolan är byggd i fyra omgångar. I den äldsta delen av huset, som är byggd på 1960-talet, upptäcktes bland annat mikrobskadat byggavfall som lämnats i rörkanaler som löper under golvet i korridorerna. Det verkar också som om det lättgrus som använts som isoleringsskikt under golven har blivit mikrobskadat. Av tre prover som togs i lättgruset innehöll två rikligt med mikrobskador, medan en hade lindrigt ökad mängd mikrober. De ämnen som utsöndras av mikroberna kan ta sig in i inomhusluften genom springor i golvet och kan därmed orsaka problem för dem som vistas i lokalerna.

Enligt rapporten kan man förlänga golvkonstruktionernas livslängd genom att täta springor men den åtgärden tar inte bort själva problemet. Rekommendationen är att riva hela golvkonstruktionen ända ner till det nedersta sandlagret, och bygga om den på ett fungerande och hälsosamt sätt.

Problemen ökas av att också socklarna både i 1960-talsdelen och i 1980-talsdelen av byggnaden verkar vara mikrobskadade. Även här kan de ämnen som utsöndras komma in i inomhusluften och vålla problem. För att förbättra situationen bör det yttre skiktet på socklarna rivas, isoleringen tas bort och konstruktionerna rengöras. I de äldsta delarna av byggnaden fanns mikrobskador i den del av ytterväggarna som blir mellan fönster. Där fanns också mineritskivor som sannolikt innehåller asbest. Värmeisoleringen i väggarna bör bytas ut, liksom väggkonstruktionerna mellan fönstren.

I den senast byggda delen, från 2010-talet, fanns också tecken på mikrobskador i takkonstruktionerna. Värmeisoleringen i takkonstruktionerna måste därför bytas ut och de konstruktioner som varit i kontakt med isoleringen rengöras.

Entreprenörens ansvar utreds

Utifrån undersökningen rekommenderas reparationer till en kostnad på nästan fyra miljoner euro. Priset inkluderar åtgärder för att ta bort alla de konstruktioner som är i dåligt skick enligt undersökningen.

Publiken i tisdags bestod av ett trettiotal personer, en stor del av dem kommunala beslutsfattare. Flera av de närvarande var inte benägna att otuggat svälja reparationsförslaget eller resultaten av undersökningen. Kritiska röster höjdes mot både undersökningsmetoden, slutsatserna och kommunens övervakning av byggen. De nyaste delarna av Sjundeå svenska skola är nämligen tillbyggda 2013 men även här fanns mikrobskadade konstruktioner.

– Var är byggarens ansvar? Kommunen måste ju kräva ersättningar, menade flera i publiken.

– Garantitiden har gått ut men kommunen för diskussioner med byggaren om ersättningar. Entreprenören har redan gjort vissa tätningar som vi har krävt. Vi har också krävt att entreprenören gör upp reparationsplaner för de resterande problemen och presenterar dem för kommunen, svarade Sjundeå kommuns tekniska chef, Markus Moisio.

Problemen ett gissel

Att byggnader har skador betyder inte nödvändigtvis att inomhusluften är problematisk. Undersökningarna i Svenska skolan har gjorts eftersom användare klagat på symtom. Efter de senaste reparationerna, bland annat byte av golvmaterial i några klassrum, har läget stabiliserats.

Enligt Katarina Lodenius, rektor för Sjundeå svenska skola har inga symtom på dålig inomhusluft anmälts i skolan.

– Inga lärare har meddelat om symtom och inga föräldrar har hört av sig. De som hade problem tidigare har inte haft det längre efter att problemen med golven åtgärdades, säger hon.

Hur ska man då veta vad som lönar sig att reparera?

– Det är en mycket bra fråga, var ska man dra gränsen? Vi har hittat skador men alla skadliga ämnen kommer inte nödvändigtvis in i luften. Det är ett gissel, säger Moisio.

Vem är det som ska bestämma vad som är nödvändigt att reparera?

– Jag måste berätta för beslutsfattarna vad vi har hittat och så måste de fatta besluten. Det är en väldigt svår nöt att knäcka.

Pengahål

Ett tiotal beslutsfattare deltog i informationskvällen. Ingen av dem har några klara visioner för hur problemen ska lösas.

– Det här är en del av ett landsomfattande problem. Det är en mycket oklar helhet, ingen kan med hundra procents säkerhet säga vad som påverkar inomhusluften. För beslutsfattare i en liten kommun är det en verkligt svår sits, vi har otroligt stora beslut framför oss, sade Heikki Leikola (Saml).

– Men något måste göras eftersom folk lider av dålig inomhusluft.

Harri Haanpää (Gröna), tyckte att infokvällen gav en god överblick över vad som hittills gjorts i kommunen.

– Men det gav inte så mycket med tanke på framtiden.

Ren och skär politik

Innan året är slut är det meningen att beslutsfattarna ska fatta beslut om hur skolnätet i kommunen ska se ut. Alternativen är tre: renovera de gamla skolorna, renovera en del och bygga lite nytt eller bygga ett helt nytt skolcentrum.

Hur svårt blir beslutet?

– Det blir nog ren och skär politik. Alla alternativ är förknippade med starka politiska viljor och alla kan motiveras. Det finns olika åsikter till och med inom partierna, säger Leikola.

– Jag tycker vi måste hitta en gemensam politisk vilja i den här frågan, det är en så stor sak, även ekonomiskt. Jag hoppas att det inte blir någon omröstning med resultatet 14–13 för något av alternativen. Det som ska avgöra är befolkningsstrukturen, elevprognoserna och ekonomiska faktorer, säger Merja Laaksonen (SFP).

Men läget är inte enbart nattsvart.

– Eftersom vi antagligen ändå måste bygga nytt i någon form så kan vi också vända på steken och se läget som en möjlighet. Kan en skola vara något mer än bara en skola? säger Leikola.

Svenska skolan

Består av fyra delar, byggda 1960-talet, 1986, 2003, 2013.

Skolan har undersökts i flera repriser sedan 2003, då en asbestundersökning gjordes. År 2009 gjordes en värmefotografering, 2011 en enkät om inomhusluften, 2012 en fuktighetskartläggning och 2015 en analys av inomhusluften i södra delarna av byggnaden.

År 2017 byttes golvmaterialet i några klassrum efter att elever fått symptom på dålig inomhusluft. Mögelhundar undersökte skolan och FCG gjorde sin undersökning under sommaren. Innan skolstarten på hösten avlägsnades också de Toja-skivor som fanns i gymnastiksalens tak.

Hälsovårdarens rum är stängt på grund av problemen.

Nästa sommar åtgärdas en del av de mindre skadorna i den nyaste delen