Strama tyglar i kommunerna

Bild: Lina Enlund

Skolor slukar mycket pengar, men investeringarna behövs för att locka nya invånare.

Finansministeriet förutspår i sin färska ekonomiska översikt att högkonjunkturen planar ut. Ännu i år växer den finländska ekonomin med 2,5 procent och nästa år förutspås tillväxten vara 1,5 procent. För år 2020 räknar ministeriet med en tillväxt på 1,3 procent och 2021 1,1 procent. Redan nu har tillväxten avtagit jämfört med fjolåret.

För de offentliga finanserna förutspår ministeriet en försvagning under början av 2020-talet. Det här beror bland annat på att tillväxten avtar och att de anpassningsåtgärder som den här regeringen gjort syns fullt ut. De offentliga finanserna försvagas av att befolkningen blir äldre och det gör att pensions-, hälso- och omsorgsutgifterna stiger.

Högre vårdkostnader är en utmaning för kommunerna. Redan i år visar prognosen för Raseborg att kostnaderna för specialistvården blir drygt 3 miljoner högre än budgeterat. Det beror till en del på att man inte har vårdkedjorna i skick, patienterna kommer inte vidare från specialiserade vården till primärvården.

Nu har alla västnyländska kommuner godkänt budgeten för nästa år. Endast Kyrkslätt har höjt skattesatsen för nästa år, med 0,25 procent till 19,75 procent. I de övriga kommunerna är den oförändrad. Skattesatsen i de västnyländska kommunerna är högre än den genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet som är 19,88 procent. Hangö med 21,75, Raseborg med 22 och Sjundeå med 21,5 procent i skattesats är alla över gränsvärdet för att klassas som kriskommun. Det här bör kommunerna ha i minnet hela tiden även om kriskommunshotet inte för tillfället är överhängande för någon av de västnyländska kommunerna.

Arbetslöshetsgraden i Hangö var i oktober 9 procent och i Raseborg 8. Det är acceptabla siffror som ligger kring landets medeltal. Men redan om ett par år kan de se annorlunda ut då SSAB:s rörfabrik i Lappvik stängs under 2020 och mer än 115 arbetstillfällen försvinner från regionen.

Då jobben försvinner minskar också kommunernas attraktionskraft.

Trots strama ekonomiska tider kan kommunerna inte lägga alla investeringar på is. Man måste också satsa på områden som kan locka nya invånare till kommunerna. Då är satsningar på daghem och skolor en viktig del.

I Sjundeå har man under de senaste åren tampats med stora inomhusluftproblem i flera skolhus. Det syns också i budgeten där kostnaderna för ett nytt skolhus beräknas stiga så högt som till 25 miljoner. Förra veckan ville tekniska nämnden att man utreder om det ska byggas två nya skolhus. Så var slutsumman landar är ännu oklart.

Också i Kyrkslätt slukar problem med inomhusluften i Winellska skolan mycket pengar.

För en liten kommun som Sjundeå är en investering på över 20 miljoner en stor satsning och då politikerna inte vill höja skattesatsen måste man finna andra sätt för finansieringen.

Också i grannkommunen Ingå står renoveringen av en skolbyggnad för den största investeringen under planperioden på dryga 9 miljoner.

I Raseborg satsar man nästa år på daghem i Karis och att förnya skolkök i Österby. Hangö har flera skolor som får anslag i budgeten.

Samtliga kommuner har flaggat för att svårare år är i antågande helt i enlighet med Finansministeriets prognoser. För att situationen inte ska förvärras ytterligare är det därför av största vikt att de budgetar som nu gjorts upp efterföljs. Kostnaderna får inte skena i väg, det har ingen kommun råd med.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland