Större enheter tryggar kontinuitet

Större. Mikael Flemmich ser att Kyrkslätt går mot allt större enheter. Bild: Jenny Paajes

Små enheter är sårbara. Framtiden ska därför bygga på mångaktivitetshus där flexibilitet är ledordet.

– Jag tror på lite större, men färre enheter. Tyvärr är det så att vi i Svenskfinland måste vänja oss vid ett lite glesare skolnätverk i framtiden, säger Mikael Flemmich chef för svensk dagvård och utbildning i Kyrkslätt.

Han pekar bland annat på upptagningsområdet söder om stamväg femtioett.

– På det här stora området bor bara omkring femtio svenskspråkiga skolbarn i årskurserna ett till fyra. Vi behöver koncentrera barnen och eleverna från detta område till en och samma enhet.

En ny skola i Sarfvik?

En sådan enhet kunde förslagsvis ligga i Sarfvik på grund av dess närhet just till stamvägen, alltså den rutt som flera föräldrar använder på väg till och från jobbet. De som nu har sina barn i skolorna och förskolorna i Karuby och Bobäck och Jorvas kunde i framtiden föra barnen till Sarfvik.

– Fast allt hänger på politisk vilja och ekonomiska förutsättningar. Faktum är att kommunen behöver spara pengar. Genom att investera nu kan man spara i väggar i framtiden. Jag ser det inte som lyckat att längre bygga enskilda nya daghem, utan vi behöver mångaktivitetshus som kan användas på ett flexibelt sätt antingen till dagisbarnen eller till skolelever, beroende på var behovet just då ligger.

Ännu för några år sedan räknade man med att i dag ha fler dagvårdsbarn än man för tillfället har konstaterar Flemmich. Att inflyttningen stagnerade 2008 ledde till att trycket på daghemmen blev mindre, medan skolorna däremot nu tampas med trånga utrymmen.

– Skulle vi nu ha en byggnad som var planerad både för daghem och skola kunde man på ett flexibelt sätt använda rummen enligt behov. Servicehus för äldre kunde också planeras in i samma byggnad för att få så mycket synergier som möjligt.

Möjligheter till samarbeten med exempelvis bibliotek och rådgivningar är andra faktorer som kan beaktas när framtidens enhetsskolor planeras slår Flemmich fast.

Hur ska det gå?

Ett första steg i denna riktning skulle vara att fullmäktige inom ramen för budgetmanglingarna i höst ger pengar till en behovsutredning för det södra området i Kyrkslätt. Kommunens servicenätverksutredning, i vilken idén om Sarfvik kom upp, blev klar 2014. Nu är det dags att gå vidare och förverkliga tankarna i den.

– På nämndnivå ställer man sig positivt till förslaget i Sarfvik, konstaterar Flemmich.

Frågan vad som händer med de privata dagvårdsenheterna i Långvik och Jorvas är en fråga som diskuterats i samband med förslaget.

– Det finns inget som säger att daghemmet i det nya inlärningscentret inte kunde vara privat. Men allt är ju ännu öppet.

Enligt Flemmich är små dagvårdsenheter sårbara på samma sätt som små skolor.

– Man måste kunna trygga verksamheten. Kontinuitet och kvalitet är frågor som borde vara viktiga för dem som bor på området.

I norr väntas Sjökulla skolcenter stå klart i slutet av hösten 2017. Hit flyttar då även eleverna från Oitbacka, samt förskolebarnen från Veikkola och Lappböle. Winellska skolan ska trygga behoven i centrum.

Karuby: 32 elever i årskurserna 1-4 fördelade på två grupper enligt åk 1-2 och åk 3-4. Förskolan verkar nära skolbyggnaden i föreningslokalen Runhälla.

Bobäck: 110 elever i årskurserna 1-6. Två förskolegrupper verkar i samma byggnad.

Winellska: 765 elever i årskurserna 1-9. Förskolan verkar i Gesterby gårds gamla ladugård.

Oitbacka: 31 elever i årskurserna 1-6 fördelade på tre grupper enligt åk 1-2, åk 3-4 och åk 5-6. Verksamheten här upphör då skolan uppgår i Sjökulla skolcenter som väntas stå klar hösten 2017.

Sjökulla: 72 elever i årskurserna 1-6. Skolan finns tillfälligt i Veikkola. Då den nya skolan öppnar sina dörrar flyttar även de två förskolegrupperna från Lappböle och Veikkola hit.

Hur länge förskolan som verkar i Jorvas barnträdgårds lokaler får finnas kvar är ännu oklart. Enligt servicenätsutredningen ska alla förskolor i framtiden finnas i anslutning till en skola.

Mer läsning