Staten vill få till stånd sunda hus

Problembyggnader. I många skolor i Finland lider elever och personal av dålig inomhusluft. Baracker ersätter allt fler av dem.Bild: Lina Enlund

Tiotusentals elever utsätts dagligen för dålig inomhusluft i Finland. Regeringen förbereder flera projekt för att på sikt åtgärda problembyggnaderna.

Ett projekt med namnet Ett decennium av sunda lokaler bereds under hösten. Projektgruppen tillsattes förra veckan och åtgärdsprogrammet ska ges till riksdagen som statsministerns upplysning under hösten. Ordförande är bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Just nu pågår arbetet med att definiera vad projektet ska innehålla. I första skedet kartläggs positiva erfarenheter via kommuner som har fått förbättringar till stånd när det gäller inomhusluften i offentliga byggnader. Via dessa goda exempel hoppas man kunna skapa en modell för hur man ska gå till väga för att åtgärda och förebygga problem.

– Erfarenheten har visat att problembyggnader i regel faller i en av tre kategorier: de som måste undersökas noggrannare, de där underhållet måste effektiveras och de där man inte kan göra någonting. Inom varje kategori ska det finnas vissa steg som man ska följa, säger projektchef Marika Paavilainen vid stadsrådets kansli.

Inga löften om bidrag

När modellen har skapats är det meningen att den ska tillämpas av alla som äger offentliga byggnader – i praktiken främst kommuner och statens fastighetsbolag Senatsfastigheter. Hur det ska ske är ännu inte klart men tidtabellen är att åtgärdsprogrammet ska förverkligas från årets början.

– Det har visat sig att en passiv stödmekanism inte fungerar som uppmuntran. I stället måste vi hitta på en metod som gör att alla pengar riktas till uppehåll och reparation av fastigheter.

Någon direkt respit för kommuner som Sjundeå, där majoriteten av alla kommunägda byggnader har problem med inomhusluften, har Paavilainen inte. Men hon poängterar att människornas hälsa är viktigast.

– Först måste kommunen vidta åtgärder som tryggar användarnas hälsa. Därefter måste man göra upp en plan för vad som borde göras, hur tjänsten som producerats i fastigheten kan förverkligas på ett hälsosamt sätt. Sen måste man se om man kan samarbeta med andra kommuner eller på något annat sätt förverkliga tjänsten. Och om det behövs pengar måste man se vilka mekanismer för statsbidrag som finns till hands.

Om staten ska kanalisera pengar till kommuner med stora problem genom projektet är för tidigt att säga, och det är till syvende och sist ett politiskt beslut. I det här skedet planerar man inte att ta med pilotkommuner i projektet, vilket tekniska chefen i Sjundeå, Markus Moisio, hade hoppats på.

– Jag försöker ändå få till stånd ett besök hos minister Tiilikainen för att berätta om vår situation, säger han.

Utreder byggnadernas skick

Parallellt med projektet kring sunda byggnader pågår också förberedelserna för ett annat statligt projekt som handlar om offentliga byggnader. Kuntien tilaohjelma (Kommunernas utrymmesprogram) skulle ursprungligen fokusera på att effektivera användningen av lokaler inom den offentliga sektorn som en sparåtgärd.

– Vid sidan om det ursprungliga målet har vi nu också syftet att reda ut om man på något sätt kunde uppmuntra kommunerna att riva byggnader som kommit till slutet av sin livscykel, säger lagstiftningsråd Minna-Marja Jokinen vid Finansministeriet, som leder utredningsarbetet.

I första skedet handlar det om att helt konkret reda ut i vilket skick den offentliga byggnadsstocken är och hur mycket kommuner och staten äger. Om det visar sig att en stor del av byggnaderna är i rivningsskick ska man överväga att skapa ett system för att stödja kommuner i rivningsbesluten.

Vid parlamentariska rundabordsdiskussioner som ordnades av statsminister Juha Sipilä i juni sade kommun- och reformminister Anu Vehviläinen att målet är att under hösten skapa någon form av system som skulle fungera som incitament för kommuner att ta itu med problem med inomhusluft.

Svåra beslut väntar

Inom utrymmesprogrammet är det främsta målet att spara pengar genom att använda offentligt ägda byggnader effektivare. Användningen av byggnadsstocken går hand i hand med servicenätet och ibland kräver byggnadsunderhållet svåra beslut om tjänsteutbudet.

– Ibland krävs det svåra politiska beslut i kommunerna för att åtgärda problem med byggnader. Det kan betyda att tjänster flyttar längre bort men ibland måste man fatta sådana beslut, för det blir jättedyrt att upprätthålla byggnader som är i slutet av sin livscykel, säger Jokinen.

I Sjundeå står kommunen inför ett stort principiellt beslut som gäller skolnätet. Kommunen har haft tre skolor. Två av dem är redan stängda, den tredje, Sjundeå svenska skola, undersöks nu grundligt. Den stora frågan för framtiden är hur många skolor kommunen ska ha. Tre som hittills, två – en per språkgrupp, eller till och med bara en enda, tvåspråkig skola? Också frågan om hälsovårdscentralens och tandvårdens framtid är svåra frågor som kommunen måste lösa. Åtminstone skolfrågan är en väsentlig del av det strategiarbete som görs i kommunen under hösten.