Staten bygger fisktrappor i Sjundeå å

Nya fisktrappor vid Munksforsen i Sjundeå å ska trygga tillväxten av åns öringstam, som har en helt unik genetisk sammansättning.

Två fisktrappor ska i framtiden göra det möjligt för öringarna i Kyrkån i Sjundeå att ta sig tillbaka upp längs ån till sina viktigaste lekplatser norr om Munksforsen. I ett unikt projekt har Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Nyland slagit ihop sina påsar med dikningsbolaget för upprensning av Sjundeå Kyrkå för att förenkla tillståndsprocessen och möjliggöra synergieffekter.

– För fyra år sedan tog vi kontakt med NTM-centralen för att diskutera tillstånd för en rensning av ån och då kom det ganska snabbt fram att de hade funderat på möjligheten att bygga fisktrappor vid Munksforsen, säger Christer Smeds, som är huvudsyssloman för dikningsbolaget.

Regionförvaltningsverket i södra Finland har gett grönt ljus för projektet, och ingen har överklagat beslutet inom utsatt tid.

Stärker den unika stammen

Den huvudsakliga orsaken till att NTM-centralen är intresserad av projektet är öringstammen i Sjundeå å. En omfattande genetisk undersökning som presenterades i våras visade nämligen att stammen i Sjundeå å har en helt egen genetisk sammansättning, och därmed inte kan berikas genom att plantera in öringar från andra stammar. I stället behöver stammen en helt egen skötselplan. En av åtgärderna för att förbättra situationen för öringarna är att möjliggöra vandring tillbaka uppåt i forsen.

– I dagens läge kan öringarna ta sig neråt längs forsen och ut i havet, men de kan inte komma tillbaka till sitt förökningsområde. Stammen är fortfarande livskraftig och förökar sig men eftersom den är isolerad är populationen liten. Därför är också riskerna för att något ska hända större, säger specialplanerare Harri Aulaskari från NTM-centralen.

Fisktrapporna i Sjundeå å är ett nyländskt spetsprojekt inom Jord- och skogsbruksministeriets fiskvägsstrategi och finansieras helt och hållet av NTM-centralen, alltså staten. Projektet kostar drygt 100 000 euro.

– Den exakta summan klarnar då den noggrannare byggplanen är klar. Vi ville inte planera hela projektet till slut förrän vi hade alla tillstånd klara, säger Aulaskari.

En orsak till att Munksforsen är så viktig och kvalificerar sig för statsstödda projekt är att avrinningsområdet är stort, 124 kvadratkilometer. Allt vatten söder om Lojoåsen, från Tötar till Lappers rinner ut via forsen.

Hindrar översvämningar

Den större fisktrappan byggs som en egen flodfåra vid Munksforsen. Ursprungligen var tanken att den nuvarande forsen, med ett fall på knappt fyra meter, skulle göras mindre brant och byggas om till en naturlig fors. Men ägaren till den gamla kvarn som ligger intill Munksforsen ville att forsen skulle bevaras i sitt nuvarande tillstånd.

– Nu kommer vi i stället att bygga fisktrappan i en egen flodfåra på östra sidan om Kyrkån. Det blir en ganska stor fiskväg, totalt 60 meter, säger Aulaskari.

Den andra, mindre fisktrappan, ska byggas längre norrut, vid en mindre tröskel i ån. Tröskeln finns till för att reglera vattennivån i ån. Där kommer fisktrappan att bli bara några tiotals kvadratmeter stor. Men samtidigt ska den mindre forsen breddas för att den ska få kapacitet för mera vatten.

– En bredare fors klarar mera vattenflöde när det är högt vattenstånd, säger Smeds.

Översvämningar norr om forsarna är nämligen ett årligt gissel för de kring 20 jordbrukare som odlar marken intill ån. Som värst kan mellan 40 och 50 hektar odlingsmark ligga under vatten. Översvämningar för med sig slam och näringsämnen som hamnar i ån och i slutändan ut i havet. Slammet täpper också igen flodfåran, vilket förvärrar översvämningarna. Därför måste ån rensas regelbundet.

– Hittills har vi gjort det med tio–femton års mellanrum men i framtiden kan vi kanske vara tvungna att göra det oftare, säger Smeds.

Öringen behöver rent vatten

I praktiken innebär rensningen av ån mekaniskt arbete med en grävmaskin. Genom att gräva bort slam och växtlighet återställs flodfåran till sin ursprungliga nivå. Samtidigt som det gör att floden drar bättre är det också frågan om en ekologisk gärning, som även stärker öringstammen.

– För att föröka sig behöver öringen grusbotten och tillräckligt strömt vatten. Fisken lägger sin rom i gruset, som det strömmande vattnet håller rent. Rommen hålls sedan i gruset från hösten till våren. Om det kommer mycket slam i ån så stockar det till bottnen och fiskynglen kan inte kläckas, säger Aulaskari.

Rensningen bekostas av markägarna kring ån. En del av kostnaderna på 70 000-80 000 euro får projektet av NTM-centralen, men hur mycket är oklart.

– Kring 30–40 procent är ganska brukligt i sådana här sammanhang, säger Aulaskari.

Äldsta beslutet från 1920-talet

Dikningsbolaget för upprensning av Sjundeå Kyrkå har regelbundet rensat upp flodfåran kring Munksforsen sedan 1960-talet. Den första större åtgärden var att spränga flodfåran så att den blev djupare och rymde mera vatten. Ansökan för det projektet blev ursprungligen rättssak, eftersom det bland annat innebar att ägaren till kvarnen intill Munksforsen inte längre skulle kunna använda vattenkraft för att mala säd.

– Han fick en god ersättning för att han miste vattenkraften, säger Smeds.

Åtgärder för att trygga öringstammen i Sjundeå å har ansetts viktiga redan på 1920-talet. Då fick markägaren Nest. L. Eskola nämligen tillstånd av Nylands landshövding att renovera vattenverket i Munks. Ett av villkoren var att markägaren i framtiden utan ersättning måste tillåta åtgärder med syfte att underlätta fiskarnas vandring i ån. Detta beslut finns med i Regionförvaltningsverkets beslut om den nu aktuella rensningen.

– Jag blev förvånad när jag läste det, tänk så noga de går igenom allting nu för tiden, säger Smeds.

En annan aspekt som tillkommit sedan starten på 1960-talet är naturkonsekvensbedömningarna, som blivit allt mera ingående.

– Här var dykare i tre dagar som kollade bottendjur och annat i ån, säger Smeds.

Rensning och fiskväg

Den nationella fiskvägsstrategin godkändes 2012. Bland spetsprojekten finns Munksforsen i Kyrkån i Sjundeå, Koskenkoski och Hålldams regleringsdamm i Kisko å samt Åminnefors, Billnäs, Peltokoski och Mustionkoski i Svartån.

Huvudsakligen är det havsöring som skyddas genom åtgärderna i fiskvägsstrategin. I Svartån är även lax en viktig fiskart.

Fiskvägarna i Kyrkån i Sjundeå planeras under 2017 och byggs år 2018.

Enligt åtgärdstillstånden får byggandet ske under juli–september.

Rensningen av Kyrkån kan göras i år ifall dikningsbolaget får finansieringen i skick.