Språkbarometer: Allt färre svenskspråkiga ber om svensk service i kontakten med myndigheter

Språkklimatet överlag har inte försämrats sedan 2016 när den förra språkbarometern publicerades, säger Marina Lindell, projektforskare vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi. Bild: Foto: Linnea de la Chapelle/SPT

Rädslan att verka besvärlig ligger bakom oviljan att kräva service på svenska, säger forskaren Marina Lindell vid Åbo Akademi.

Allt fler finländare som tillhör en svensk minoritet i den egna kommunen drar sig för att be om service på det egna modersmålet. Det visar förhandsuppgifter från Justitieministeriets språkbarometer som ska publiceras i december.

Enligt språkbarometern är det endast 38 procent av de svenskspråkiga som alltid eller oftast ber om service på svenska då de har kontakt med kommunala eller statliga myndigheter. I den förra språkbarometern 2016 var andelen 43 procent.

– Många betonar att man inte vill verka besvärlig eller påstridig och därför väljer att ge avkall på sin rättighet att använda sitt svenska modersmål i kontakten med myndigheter, säger forskare Marina Lindell vid Åbo Akademi.

På finskspråkigt håll är oviljan att tala det egna modersmålet inte lika utbredd. Hela 84 procent av de finskspråkiga som är i minoritetsställning i den egna kommunen väljer alltid eller oftast att be om service på det egna modersmålet.

Svårt att få service på svenska

Lindell presenterade förhandsuppgifter om den nya språkbarometern i samband med Kommunförbundets svenskspråkiga evenemang Kommunmarknaden som ordnades i Helsingfors på onsdagen.

Nästan en fjärdedel eller 23 procent av de svenskspråkiga som tillhör en svensk minoritet i den egna kommunen upplever att det har blivit svårare att få service på det egna modersmålet.

– Det är inte överraskande, men mycket tråkigt, att svenskspråkiga ofta upplever det svårt att få service på sitt modersmål, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).

Henriksson lyfter fram de enkätsvar som påtalar undermålig svensk service inom sjukvården, psykvården och jourverksamheten. De digitala tjänsterna lämnar också övrigt att önska. Endast tre av tio svenskspråkiga är nöjda med dialogrobotarnas service på svenska.

– Vi måste se över det här i samband med vårdreformen och se till att kundbetjäningen fungerar på bägge nationalspråken, säger Henriksson.

Hon utlovar också en kampanj i Justitieministeriets regi för att förbättra språkklimatet.

Posti eller Posten?

När det gäller statliga tjänster är många missnöjda med den service på svenska som polisen, posten, nödcentralen och järnvägsbolaget VR erbjuder. Postens kundbetjäning på svenska får nu betyget 6,8 i jämförelse med 7,4 i den senaste språkbarometern för fyra år sedan. Skatteverket har däremot den bästa betjäningen på svenska jämfört med tio andra statliga myndigheter.

Årets språkbarometer har i likhet med tidigare år granskat språkklimatet och relationerna mellan finsk- och svenskspråkiga i den egna hemkommunen. Var femte svenskspråkig, som är i minoritetsställning i den egna kommunen, upplever att språkklimatet har försämrats.

– De regionala och kommunala skillnaderna är stora. Språkklimatet överlag har inte försämrats sedan 2016, säger Marina Lindell.

Språkbarometern visar att språkklimatet har försämrats i elva kommuner där de svenskspråkiga är i minoritetsställning. Enligt de svenskspråkiga som har svarat på enkäten är språkklimatet sämst i Lojo, Vanda, Kaskö, Karleby och Pyttis. I synnerhet i Kaskö och Karleby har det skett en stor försämring.

"Korsholm är alltför svenskt"

Enligt den finskspråkiga minoriteten i kommuner med svensk majoritet har språkklimatet försämrats i nio kommuner. Värstinglistan toppas av Jakobstad, Kristinestad, Korsholm, Närpes och Raseborg. I Jakobstad anser en fjärdedel av de finskspråkiga att relationerna mellan språkgrupperna är dåliga.

– Den slutsats vi kan dra av de här siffrorna är att det på bägge språken är svårt att leva som en lokal minoritet, säger Lindell.

I Korsholm är det nu 8 procent av kommunens finskspråkiga invånare som anser att språkförhållandena är dåliga.

– Vi har haft en upprivande diskussion om planerna på en sammanslagning med Vasa de tre senaste åren. Allt fler frågor får en språkstämpel och politiseras. Det avhjälper inte situationen att jag ofta får höra argumentet att Korsholm är alltför svenskt, säger kommundirektör Rurik Ahlberg.

Mer läsning