Sportlovet behövs

Förebyggande åtgärder såsom motion blir allt viktigare för att vi ska må bättre och hållas friska.

Under den pågående veckan har skoleleverna i Nyland sportlov. År 1933, för drygt 80 år sedan, blev sportlovet obligatoriskt i hela Finland. Grankulla samskola sägs ha varit först med sportlovstraditionen då eleverna, på initiativ av dåvarande rektor Magnus Hagelstam, höll sportlov 1927. Han ville ge dem möjlighet att vistas utomhus i vintervädret, önskade att skolan satsar mycket på idrott och ansåg att god fysisk kondition gjorde gott för eleverna.

Jag håller med Hagelstam, god fysisk kondition är mycket viktigt. Och inte enbart för barn och unga, utan för alla människor. I dag är sportlovet, och att skoleleverna uppmuntras att röra på sig, viktigare än någonsin. En oroväckande stor andel av de unga rör nämligen på sig för lite. Enligt Undervisningsministeriet motionerar endast 30 procent av femteklassarna tillräckligt och av niorna bara var tionde. Föräldrarna, kommunerna, föreningarna och skolorna har en avgörande roll i att de unga får sunda motionsvanor.

Förebyggande åtgärder såsom motion blir allt viktigare för att vi ska må bättre och hållas friska. Sjukdomar och åkommor som beror på för lite motion och dålig kost kostar dessutom samhället allt mer. De totala utgifterna för forskning, medicin, operationer och sjukhusvård, sjukledigheter och arbetsoförmögenhet som hänför sig till stöd- och rörelseorganen, har beräknats kosta vårt land cirka tre fyra miljarder euro årligen. Det är ungefär samma summa som vårdreformen förväntas ge i besparingar. Det är alltså av ytterst stor vikt att vi finländare minskar på tiden vi sitter stilla och börjar röra på oss mera.

Regeringens politik när det gäller utbildningssektorn kan i flera avseenden kallas katastrofal. En satsning är ändå positiv och det är målsättningen att öka inslaget av motion i skolorna. Regeringen har som mål en timme motion per dag, där kommunen och skolorna själva får bestämma hur det genomförs. Programmet Skolan i rörelse har funnits redan tidigare men utvidgas nu så det blir riksomfattande och omfattar alla barn och unga inom den grundläggande utbildningen. Ministeriet har reserverat 21 miljoner euro på tre år för det här.

Förutom satsningar i skolan behövs bättre möjligheter för att kunna utöva vardagsmotion och olika sorters idrott. Jag hoppas bland annat att det byggs flera gång- och cykelvägar så att det blir lättare och säkrare att röra sig till fots och med cykel i våra kommuner. Vi borde på alla sätt göra det lätt och intressant att idka motion.

För min egen del kan jag konstatera att mitt idrottande i ungdomen på ett mycket konkret sätt hjälpt mig att klara hälsoproblem i vuxen ålder. Det bidrog också till att tröskeln att inleda ett aktivt motionerande igen efter några års paus för min del var låg. Jag hoppas att så många som möjligt, både ung och gammal, skulle upptäcka glädjen i att röra på sig och få uppleva den sköna känslan som infinner sig både under och efter ett motionspass.

Thomas Blomqvist riksdagsledamot (SFP) och stadsfullmäktiges ordförande i Raseborg