Snappertuna smartare med samarbete

För en bättre by. Kim Roos, Marianne Fred och Romi Rancken vid Novia tror på ett givande utbyte med Hembygdens vänner i Snappertuna, här representerade av Per Falenius och Johan Ljungqvist. Bild: Kristoffer Nöjd

En by som måste utvecklas och en yrkeshögskola som behöver relevanta studie- och övningsprojekt. Det var utgångspunkten när Hembygdens vänner i Snappertuna och Novia fann varandra.

Hembygdens vänner i Snappertuna har engagerat sig i olika saker som är angelägna för byn och dess invånare. För ett år sedan gällde det hotet över byns skola.

– Vi kunde visa att uträkningarna var felaktiga vilket ledde till att fullmäktiges beslut revs upp. Vi fick en förändring till stånd, säger Johan Ljunqvist och Per Falenius.

Den framgångsrika kampen för skolans existens gav föreningen nytt liv.

– Nu är vi en effektiv och realistisk förening. Vi lever inte i en drömvärld. Hotet över skolan kommer att komma tillbaka om vi inte lyckas utveckla byn i en positiv riktning. Men vi inser att vi inte har den kunskap som behövs.

Krav på projektexpert

Föreningen har gjort upp ett dokument för planering och utveckling av byn. Där tar man fasta på olika aspekter av byns utvecklingsmån, såsom boende, företagsamhet, trivsel, infrastruktur, bioekonomi och inflyttning till exempel.

För att göra konkreta projekt av dessa som kan sjösättas, är föreningen beroende av en samarbetspartner. Det är där yrkeshögskolan Novia kommer med in i bilden. Efter inledande diskussioner med Romi Rancken, projektledare vid Novia, har Hembygdens vänner ingått ett samarbetsavtal med yrkeshögskolan. I avtalet förbinder sig parterna att driva frågor kring utveckling av byn.

– Jag ser samarbetet som ett pärlband där pärlorna, det vill säga projekten, plockas på efter hand, säger Rancken.

Bara inom bioekonomi har Novia en projektportfölj värd 8,4 miljoner euro. Man kan lugnt säga att Novia sitter på expertis inom projektansökningar och -hantering.

– Det fanns en beställning på hjälp med att komma i gång med ansökningar, säger Rancken.

Det första man kommer att ansöka medel till är för en person som kan koordinera arbetet kring en utvecklingsplan för byn. Det arbetet ska efter hand utmynna i ytterligare intressanta projekt.

Ömsesidig nytta

Men det är inte bara Snappertuna som drar nytta av Novia. Snappertunatrakten har redan spelat en viktig roll för utbildningen vid yrkeshögskolan.

– För ett år sedan gjorde våra studerande en 3D-modellering av Snappertuna kyrka. Redan i fjol började göra vattenanalyser i Kvarnträsket. Vid borgen har det ordnats en kurs i landskapsvård, räknar Kim Roos upp.

Han är chef för avdelningen Bioekonomi och byggnadsteknik vid Novia.

Novia har också, tillsammans med kommunförbundets konsultföretag FCG, introducerat den webbaserade kartplattformen Mapgets. Mapgets är ett interaktivt verktyg för stadsplanering där vanliga invånare kan bygga vidare på det befintliga innehållet.

– En planerare kan sätta in ny information och vem som helst kan kommentera. Eller så kan våra studerande placera in husritningar i Snappertunamiljö för att visualisera planer för invånarna, säger Rancken.

Marianne Fred som är forsknings- och utvecklingsledare inom bioekonomi vid Novia, är tacksam över att man i Hembygdens vänner har funnit en aktiv och verklig kund.

– Då kan vi styra de studerande på ett organiserat vis mot ett gemensamt mål. Det blir inte så splittrat som det ofta är i dagens läge. Kontinuitet är ett evigt problem. Det är viktigt att relationerna och nätverken finns kvar fast projekten tar slut, säger Fred.

Hon tror att Novia utgör en bra samarbetspartner.

– Vi sitter där allting händer, det vill säga på den fantastiska landsbygden. Jag är väldigt glad att vi får jobba med olika fall, med lokala system, lokala ekonomiska modeller och att vi får vara med och fundera på hur man ska kunna leva på landsbygden i ett land som Finland. Vi vet vad som är på gång i projektväg och kan se på vilket sätt vi kan vi få in Snappertuna i de sammanhangen, säger Fred.

Mellan borgen och 25:an

Falenius och Ljunqvist är övertygade om att Snappertuna har stor outnyttjad potential. Falenius påpekar att en attraktiv by och nya tankebanor överlag kan gynna hela staden.

– Någonting måste göras åt utflyttningen från Raseborg som ligger på 300–400 personer per år. Det är inte från glesbygden man flyttar, utan från Ekenäs och Karis. Här finns tvärtom ett tryck på inflyttning som vi måste spinna vidare på. Det stämmer att Åbo och Helsingfors har stor inflyttning, men det betyder också att det finns allt fler som vill flytta från storstäderna.

Att skolan bevarades i Snappertuna har gjort att det har börjat byggas i byn. Men det behövs mer människor i Snappertuna och det finns ett tryck på inflyttning. Problemet är bristen på tomtmark.

Därför vill man utmana markägarna i Snappertuna att fundera på om de eventuellt skulle ha tomtmark att låta planeras.

– Det behövs både kommunalt och privat ägda tomter för att skapa bra helheter. Många vill att Raseborg ska vara en livskraftig stad, men det kräver att alla bidrar med det de kan, säger Ljungqvist.

Falenius lyfter också upp den stora andelen fritidsboende i Raseborg varav en stor del finns i Snappertuna.

– Många har vinterbonade hus och bor här länge. Man kanske bara vistas ett par månader hemma i huvudstadsregionen över vintern.

Byn har ett strategiskt läge mellan tätorterna.

– Den så kallade industrikorridoren vid riksväg 25 är precis norr om byn. Om staden vill att Ekenäs och Karis växer samman ligger Snappertuna bra till, säger Ljungqvist.

Och trenden är att skillnaden mellan begreppen stad och landsbygd suddas ut.

– Man tänker inte så mycket i termer som stad och landsbygd, de växer ihop mer och mer. Novia vill vara med och hitta modeller för att bo, verka och tjäna pengar utanför stadsmiljöerna, säger Rancken.

Snappertuna har också ett trumfkort inom turismen.

– Sett till besökarmängd är antagligen Raseborgs slottsruiner tvåa efter Fiskars bruk. Det är fråga om tiotusentals besökare på årsnivå. Vikten av en attraktiv närmiljö är viktig om de tillfälliga besökarna ska bli inflyttare på sikt. För Snappertuna är på realistiskt pendlingsavstånd från huvudstadsregionen. Det har jag själv erfarenhet av, säger Ljungqvist.

Samarbetsmetoderna mellan Novia och Hembygdens vänner kommer att utvecklas efterhand. Avtalet gäller tillsvidare.