Sjundeå täckte underskott i förtid

Nöjd trio. Bildningschef Jukka Pietinen, kommundirektör Juha-Pekka Isotupa och ekonomiplaneringschef Henri Seppänen är nöjda med Sjundeås bokslut men poängterar att kommunen står inför krävande tider. Bild: Mira Strandberg

Sjundeås bokslut för i fjol visar ett plusresultat på 2,7 miljoner euro. Resultatet täcker kommunens kumulativa underskott men hårda tider väntar än.

Balanseringsprogrammet för Sjundeås ekonomi siktade på att täcka det kumulativa underskottet på fyra år men fjolårets goda resultat täcker underskottet i ett slag.

– Visst var det en överraskning att vi står här redan nu. Läget ser inte alls lika dystert ut som i fjol, säger kommundirektör Juha-Pekka Isotupa.

Också vården kan effektiveras

De största orsakerna till det goda resultatet står att finna i ökade skatteintäkter, mera statsbidrag och sänkta kostnader för den specialiserade sjukvården. Skatterna ökade med 1,5 miljoner jämfört med året innan, främst på grund av tekniska korrigeringar som beror på skattesystemet.

– Kommunalskatten lever från år till år. Ibland betalas det ut för lite och då korrigeras det i efterskott. Så har det nu gått, säger ekonomiplaneringschef Henri Seppänen, som jämför skatteflödet vid en ekg-kurva.

– Det är inte en jämn inkomst, utan den går upp och ner.

Utgifterna för den specialiserade vården är vanskliga att förutspå, men enligt grundtrygghetschef Benita Öberg betyder det inte att kommunen står rådlös.

– Det går att effektivera sjukvården. Till exempel har vi ordnat familjearbetet i egen regi i fjol. Målet var att vi skulle spara 160 000 euro och det har vi lyckats med.

– Vi har heller inga straffavgiftsdagar för den specialiserade sjukvården utan har lyckats ta hem patienter genast. Våra vårdkedjor har blivit smidigare så vi har klarat av att sköta mera på bäddavdelningen.

Användningsgraden på bäddavdelningen har ökat till 95 procent. Kommunen säljer också bäddplatser till andra kommuner, bland annat till Ingå.

Vill trygga kvalitet

Även i framtiden är det meningen att det främsta verktyget i det kommunala spartalkot ska vara effektivering.

Var går gränsen för att effektivera utan att människorna lider?

– Meningen är inte att vi ska springa snabbare utan hitta nya sätt att göra saker vettigare. Vi vill inte dra åt skruvarna och pressa mera ur folk, säger Isotupa.

Inom bildningssektorn finns det vissa kvalitetskriterier som inte ens det ekonomiska balanseringsprogrammet rör.

– Bildningsnämnden har slagit fast mängden elever per lärare, och den nivån går vi inte under utan den beaktades i balanseringsprogrammet. Vi har färre elever per lärare än till exempel i Kyrkslätt, säger bildningsdirektör Jukka Pietinen.

Sjundeå 2016

Resultat: 2, 7 miljoner euro

Skatteintäkter: 29, 3 miljoner

Statsandelar: 4,8 miljoner

Verksamhetsutgifter: 34,7 miljoner

Verksamhetsintäkter: 5,3 miljoner

3304 euro/invånare hade Sjundeå i lån i slutet av 2016