Sjundeå ska både bygga och laga

Svårreparerat. Att reparera stenbyggnaden som hör till Päivärinteen koulu kan bli svårt och dyrt. Men nu är skolan med som ett fullvärdigt alternativ i beslutsprocessen.Bild: Lina Enlund

Tekniska nämnden i Sjundeå var inte redo att begrava Päivärinteen koulu utan ville ha en närmare utredning av hur skolan kunde renoveras.

Första steget i den långa processen att besluta hur skolorna i Sjundeå ska se ut i framtiden har tagits i och med tekniska nämndens möte i tisdags. Vid mötet omfattade nämnden förslaget att kommunen ska gå in för en modell där man kombinerar nybygge med renovering av så mycket av de gamla byggnaderna som möjligt.

Villkoret för modellen var att man i det här skedet inte tar ställning till antalet skolbyggnader. I stället efterlyser de förtroendevalda en noggrannare livscykelmodell också för Päivärinteen koulu.

I tjänstemannaberedningen innebar alternativet som kombinerade nybygge och renovering att man avstår från Päivärinteen koulus nuvarande skolfastighet, och att skolan i stället skulle placeras i samband med antingen Sjundeå svenska skola eller Aleksis Kiven koulu. Detta föll inte nämnden på läppen.

– Nämnden vill att man närmare utreder vad det betyder i pengar om man går in för att renovera Päivärinteen koulu. Speciellt stenbyggnaden på skoltomten ligger delvis på berg, och problemen finns just i den skarven. Den är jättesvår att renovera, säger tekniska nämndens ordförande Rabbe Dahlqvist (SFP).

– Men vi vill hålla diskussionen öppen och få en prislapp på en renovering.

Öppen process viktig

En som talat varmt för att bevara Päivärinteen koulu är Heikki Leikola (Saml). Han betonar framför allt vikten av en öppen beslutsprocess.

– Vilket alternativ vi än går in för kommer det att vara dyrt och i viss mån smärtsamt. Men om beslutsfattandet görs bra, så öppet som möjligt och med goda genomskinliga argument, möjliggör det i slutändan att vi alla kan gå framåt tillsammans enligt vilket beslut vi än fattar, säger han.

Han såg ändringen i tekniska nämnden som ett nödvändigt första steg mot en sådan öppen process.

– Nu tas Päivärinne med som ett verkligt alternativ som utreds som de andra. Det innebär att vi kan se vilka ekonomiska konsekvenser det skulle få att bygga en ny skola där. Först när vi har dessa fakta för alla skolor kan vi fatta beslut om hur många skolor vi ska ha.

Hoppas på allergiskola

De grönas Pia Virta tror att kommunen kunde utveckla Päivärinteen koulu till ett trumfkort, en faktor som skulle locka elever från andra kommuner.

– Man kunde till exempel göra det till en speciellt allergivänlig skola, eller en skola för specialbarn. Om vi skulle göra det på rätt sätt till en lugnare, annorlunda skola, kunde det finnas efterfrågan.

I en sådan modell skulle elever från andra kommuner också innebära inkomster för Sjundeå.

– Men jag tycker att det är nästan lite gammaldags att tänka att en bra skola är så billig och stor som möjligt. Våra grannkommuner har gjort annorlunda beslut i skolfrågan, till exempel Raseborg.

Bättre än väntat

Förutom Päivärinteen koulus öde är också många andra frågor oklara. Exakt vilka delar av skolfastigheterna som ska rivas, vilka som ska renoveras och hur är fortfarande öppet. Som det nu ser ut kommer den äldsta delen av Aleksis Kiven koulu att rivas och ersättas med ett nybygge. I den nyare delen, som ursprungligen byggts som ett högstadium, har det gjorts en utredning men rapporten är ännu inte helt klar.

– Men det ser bättre ut än vi hade trott, säger Sjundeås tekniska direktör Markus Moisio.

I det komplex som uppstår på Aleksis Kiven koulus skoltomt kan eventuellt biblioteket och ungdomsverksamheten också få plats. Ett annat alternativ är att de placeras i samband med Sjundeå svenska skola.

– Där är tomtarealen större. I Sjundeå svenska skola är tanken att renovera de nyare delarna och eventuellt riva de äldsta och ersätta dem med nybygge, säger Dahlqvist.

I samband med någotdera skolkomplexet är tanken också att planera in utrymmen för bibliotek, ungdomsverksamhet och sysselsättningsverkstäder.

Ekonomiska orosmoln

Totalt innebär modellen som kombinerar nybygge med renovering en investering på kring tolv miljoner euro, vilket enligt Dahlqvist ligger väldigt nära kommunens smärtgräns.

– Om vi sätter 20 miljoner på investeringar betyder avskrivningarna att vi om några år har ett sådant underskott som vi inte kan täcka. Då konsulten Eero Laesterä gjorde en analys av kommunens ekonomi kom han fram till att Sjundeå klarar en investering på max tio–tolv miljoner.

Också Heikki Leikola är bekymrad för ekonomin.

– Även om jag är en anhängare av Päivärinteen koulu så är det ett faktum att kommunen har en ekonomisk smärtgräns. Alla våra tre skolor kräver omfattande åtgärder. Det har vänt upp och ner på hela skolfrågan under det senaste året, säger han.

– Jag har en liten oro för att vi som kommun inte har råd med något annat än det billigaste alternativet, hur mycket vi än skulle vilja något annat.

Å andra sidan är Sjundeå trots allt en kommun med framtiden på sin sida, anser de förtroendevalda. Rabbe Dahlqvist tror att kollektivtrafiken och utvecklingen av stamväg 51 på sikt kommer att innebära att Sjundeå är ett intressant alternativ för folk som vill flytta ut från stadsmiljöer.

Också Pia Virta tror på Sjundeås framtid men hon kopplar ihop den med skolfrågan.

– Vi stirrar mycket på de officiella befolkningsprognoserna men jag tror att om vi skulle få våra skolor i skick skulle kommunen vara en mycket lockande plats för folk att flytta till. Vi är en mycket vacker kommun bara 50 kilometer från Helsingfors.