Sjundeå kritiskt till Kårkullas prishöjning – vill ha klar utredning om ekonomin

Nu kräver också Sjundeå i likhet med Raseborg att Kårkulla samkommun får sin ekonomi i styr och slutar debitera dubbel avgift för vissa klienter.

Det har blivit allt dyrare för kommunerna att köpa service av Kårkulla samkommun. Nästa år ökar kommunandelen av samkommunens budget med 2,29 miljoner euro, vilket är 4,3 procent högre än i årets budget. Sjundeå betalar årligen kring 320 000 euro för Kårkullas service, och Ingå kommuns andel är 350 000 euro. Kårkullas tjänster hör till den service som Sjundeå sköter också för Ingås del i och med kommunernas samarbete inom socialsektorn.

Enligt Sjundeå kommun har orsakerna till de högre kostnaderna inte klargjorts tillräckligt tydligt.

Dessutom anser kommunen att det finns flera oklarheter i kostnaderna för boendeservice. Vården för vissa klienter har gjorts om från institutionsvård till boendeservice, vilket borde vara en lättare vårdform och därför också billigare än institutionsvård. Men kostnaderna för denna boendeservice har ökat med 80 000 euro för Sjundeå kommun på ett år. Därtill anser Sjundeå att Kårkulla har debiterat dubbel avgift för vissa klienter. För klienter inom boendeservicen debiteras boendekostnader och en kontinuerlig avgift för dagverksamhet.

– För vissa klienter kan det till exempel debiteras en avgift för 24 timmar om dygnet i boendeservice, plus en avgift för dagverksamhet för några timmar måndag till fredag. Men man kan inte vara på två ställen samtidigt, säger Sjundeås grundtrygghetsdirektör Cathrinne Wetterstrand.

Vill ha återbetalning på överskott

Kommunen förutsätter nu att Kårkulla utarbetar en plan för att servicen ska bli billigare för kommunerna. Kommunen vill att Kårkulla tydligt berättar vad olika serviceformer innehåller, så att kommunen vet exakt vad man får för den summa som betalas. Dubbeldebiteringen vill kommunen att Kårkulla slutar med.

– Antingen så att timmarna i dagverksamhet dras av från kostnaderna för boendeservicen, eller att priset för boendeservice inkluderar dagverksamhet, säger Wetterstrand.

Kommunen kräver, som Raseborg, att Kårkulla betalar tillbaka överskott till kommunerna. Nu har Kårkulla ett ackumulerat överskott på nästan tre miljoner euro, men medlemskommunerna har inte fått någon återbetalning. Kårkulla menar att överskottet används för att täcka tidigare underskott. Motiveringen baseras på ett beslut från år 1996. Det beslutet gäller ändå enligt Sjundeå kommun endast budgetåret 1997.

Sjundeå vill också att Kårkulla i framtiden ska kunna leverera alla de tjänster som kommunen behöver. I nuläget måste kommunen ibland köpa vissa tjänster inom specialomsorgen av andra serviceproducenter för att Kårkulla inte klarar av att producera all service som behövs. Det här beror enligt Sjundeå på brist på resurser och kunskap. Följderna är att det blir dyrare för kommunerna, och svårare för klienterna att få service på svenska.