Raseborgs sjukhus får ny vision

Sune Lang och Gabriela Erroll ser med tillförsikt på framtiden för HNS Raseborgs sjukhus. De tar också starkt ställning för den nya samjouren vid sjukhuset. Bild: Lina Enlund

Arbetsfördelningen mellan kommunerna och HNS Raseborgs sjukhus ska ses över. En ny vision för sjukhuset tar form.

Den samjour för primärvården och specialistvården som sedan hösten fungerar i Raseborgs sjukhus även dagtid får högt betyg av Gabriela Erroll som är t.f. direktör för Västra Nylands sjukvårdsområde.

– Vi upplever att jouren fungerat mycket bra. Det enda raka ur befolkningens perspektiv är att ha allt på ett och samma ställe.

Jouren utvidgades i höstas då hälsovårdscentralen i Ekenäs i praktiken flyttade in under samma tak som sjukhuset. Sjukhuset har sedan tidigare under kvällar och veckoslut fungerat som jour för invånarna i Hangö, Raseborg och Ingå, men nu fungerar samjouren också dagtid inom primärvården i Raseborg.

– Det sker en professionell bedömning av varje fall som kommer in. Jag ser ingen nytta med att man på nytt skulle börja sköta jourverksamheten på olika håll, säger Sune Lang som är sjukvårdsområdets chefsläkare.

Tror på framtiden

Vi sitter i direktörens rum för att tala om framtiden för Raseborgs sjukhus, som kan beskrivas som kärnan i det sjukvårdsområde som omfattar Hangö, Raseborg och Ingå.

På ytan flyter ord som samarbete, arbetsfördelning och tillförsikt. Visst, duon säger att det finns flera saker som oroar och att mycket är oklart och diffust när det gäller de olika förslag som läggs fram, men det är ändå en framtidstro som de två ledande tjänstemännen vill förmedla.

Gabriela Erroll tar fram en handling som hon sammanställt tillsammans med Sune Lang. "Vision 1.0" kallar de sitt papper, som är en färdplan för sjukhuset för åren 2017–2020.

Förslaget har utarbetats dels mot bakgrunden av de stränga sparkrav som Raseborg ställt på sjukhuset, dels därför att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HNS, efterlyst en vision av sjukvårdsområdet.

Erroll och Lang refererar innehållet endast muntligt eftersom det ännu inte behandlats av sjukvårdsområdets nämnd. Av samma orsak återger de endast en del av helheten. Nämnden luftar visionen den 16 juni.

Snart ny version

Den tilltänkta social- och hälsovårdsreformen har inte kunnat beaktas i texten. Inte heller förslaget till förnyad jourförordning har tagits med. Det presenterades dagen efter att Erroll och Lang lade sista handen vid texten.

Gabriela Erroll konstaterar att det följaktligen snart kan vara dags för en uppdaterad vision, men hon tycker ändå att det föreliggande förslaget håller bra just nu.

– Pappret är en realistisk vision utifrån det vi vet i dag, sammanfattar Sune Lang.

Vårdplatserna minskar

En viktig del i visionen är att samarbetet med och arbetsfördelningen mellan olika parter ses över. När det gäller kommunerna betonar Erroll att en genomgång av vem som gör vad ligger högst.

– Patienten ska skötas på rätt ställe vid rätt tidpunkt.

Sjukvårdsområdets befolkning står för den högsta nyttjandegraden av specialistvård när man jämför med andra områden inom sjukvårdsdistriktet. Målet är att få ner graden så att den närmar sig genomsnittet i Nyland.

De somatiska vårdplatserna vid sjukhuset föreslås minska från dagens 61 till 50.

Svår balansgång

På hösten ska verksamheten vid sjukhusets jour- och uppföljningsavdelning utvärderas. Gabriela Erroll ser tre alternativ för framtiden, nämligen att verksamheten fortsätter i sjukhusets egen regi, att den upphör eller att den tas över av Raseborg.

Raseborgs stränga sparkrav på sjukhuset – staden vill få ner sina kostnader för vården på sjukhuset med i runda tal tre miljoner euro per år – är överlag en stor utmaning.

– Det är svårt att hitta en balans mellan vad Raseborg vill och regionen behöver, säger Erroll.

Samarbetar intensivt

Lojo sjukhus är en väldigt viktig samarbetspart för Raseborgs sjukhus. Det vill både Erroll och Lang understryka, och det lyfts också fram i den färska visionen.

– Kanske man kan se oss som storebror och lillasyster, säger Lang och räknar upp en mängd områden inom vilka de två sjukhuset samarbetar intensivt.

Raseborgs stadsdirektör Tom Simola har i offentligheten talar varmt för ett samarbete mellan Åbolands sjukhus i Åbo och Raseborgs sjukhus. De är båda små och ett samarbete kunde trygga servicen på svenska, menar Simola.

– Varför inte? Man ska alltid se möjligheterna. Kimitoön ligger så nära, jag tycker absolut att vi ska samarbeta.

– Visst finns det administrativa problem, men inte tycker jag att man ska ge kalla handen för det, säger Gabriela Erroll.

Flera frågetecken

Förslaget till förnyad jourförordning som presenterades för två veckor sedan vållar en del huvudbry. Sune Lang och Gabriela Erroll säger att utkastet till själva förordningen inte är så dramatiskt, men däremot väcker den tillhörande motiveringstexten både frågor och oro.

Där länkas förutsättningarna för operationsverksamhet ihop med jourberedskapen på ett sätt som kunde dra mattan undan den kirurgiska verksamheten på de mindre sjukhusen.

På Raseborgs sjukhus sker i dag både planerade och brådskande operationer – på vardagar och dagstid.

– Det vi har nu borde få finnas kvar också i framtiden, i stort sett, säger Sune Lang som inte ser någon som helst realism i att koncentrera alla operationen till några få sjukhus i landet.

Aki Lindén som är vd för HNS har likaså ifrågasatt nyttan med en större koncentrering av operationerna.

– Om sunt förnuft får råda är min tippning att det mesta av operationsverksamheten blir kvar, säger Erroll.

Hur ser sjukhuset ut om 15 år?

– Exakt hur vi ser ut då vet jag inte.

– Inte vet vi heller hur befolkningen ser ut, hur den medicinska utvecklingen gått framåt eller vilken benägenheten är att operera. Det är svårt att sia, säger Gabriela Erroll.

Sune Lang konstaterar att sjukhuset kommer att se annorlunda ut, men vilken storlek verksamheten kommer att ha spekulerar han inte i.

– Det är i varje fall viktigt att våra tre kommuner har någon form av specialistsjukvård, säger han och konstaterar att 15 år är en ganska lång period i sammanhanget.

Behovet i centrum

Lang tycker att sjukhuset har realistiskt ställda mål.

– Vi kräver inget som är oändamålsenligt att ge här.

– Man måste hela tiden utgå från vad befolkningen behöver och inte från byggnaderna eller vad läkarna vill. Och läkarna kan också röra på sig, det måste vi komma ihåg, säger han.

Mer läsning