Sjöfiskar i Ingå har höga kvicksilverhalter

Undersöks. Kyrkfjärden utanför Ingå småbåtshamn ska undersökas närmare under året.Bild: Mira Strandberg

Rovfiskar i fem sjöar i Ingå har förhöjda halter av kvicksilver, visar provtagning. Även de rinnande vattendragen i Ingå är belastade.

Prover från fiskar i fem sjöar i Ingå har bekräftat antaganden om att sjöarna är försurade, vilket en tidigare kartläggning av vattenkvaliteten i sjöarna har visat. Sjöar som ligger i skogsområden, som Marsjön och småsjöarna i Fagervikstrakten, har bedömts ha god ekologisk status medan den kemiska statusen bedömts vara dålig.

Nu har forskaren Tommi Malinen vid miljövetenskapliga institutionen vid Helsingfors universitet undersökt abborrar och gäddor i Kockelträsket, Lomträsket, Mörtträsket, Tåtelträsket och Vitträsket. Resultaten visar att mängden kvicksilver i fiskarna är klart högre än medeltalet i nyländska sjöar. Abborrar på 17,5 centimeter hade kvicksilverhalter på 0,4–0,8 milligram per kilogram och 50 centimeter långa gäddor 0,8–0,9 milligram per kilogram.

I rapporten rekommenderas att fisk från dessa sjöar ska ätas högst några gånger per månad, och att gäddor över 1,5 kilogram ska undvikas helt som föda.

Påverkar vattenvården

Härnäst ska Källträsk, Marsjön och Bruksträsk undersökas på NTM-centralens bekostnad. Det är fiskarna i sjöarna som undersöks, inte vattenkvaliteten.

– Det är specifikt äldre rovfiskar som har ätit mindre fiskar och har större koncentration av kvicksilver i sig som undersöks, säger Ingå kommuns miljöchef Patrik Skult.

Enligt Skult spelar undersökningarna främst en roll för klassificeringen av sjöarnas kemiska status i god eller sämre än god.

– Myndigheterna ska sträva efter att vattenkvaliteten är god. Om den är sämre ska det ingå i all verksamhet att man strävar efter att förbättra vattenkvaliteten.

Det är ändå svårt att påverka kvaliteten i de försurnade sjöarna.

– Ett alternativ är, om man vill, att fiska bort de stora fiskarna så att strukturen på fiskstammen ändras och det blir mera yngre fiskar, men det är ett ganska omfattande ingrepp.

Avloppssystem belastar vattnen

En annan vattendragsundersökning som är under arbete i Ingå är den undersökning av rinnande vattendrag som Västra Nylands vatten och miljö (Luvy) har gjort under 2016. En mellanrapport från Luvy visar att de rinnande vattnen överlag är näringsrika och klart påverkade av diffus belastning. Det innebär belastning från skogsmarker, åkermarker och reningsverk i boningshus.

– De innehåller höga halter av näringsämnen, det är inte alls fråga om några små mängder, säger Patrik Skult.

– Rapporten ger en aning om var det bor folk som inte har sitt avloppssystem i skick. Det kan eventuellt bli aktuellt att söka fram områden där det förekommer belastning och skicka dit avloppsrådgivare.

Sämst var läget enligt undersökningen i Ingarskilaån.

För att närmare utreda orsakerna till de ställen där proverna visat på de smutsigaste vattnen utan att en klar orsak har hittats föreslår forskaren Eeva Ranta att nya prover tas på tio ställen under 2017. Byggnads- och miljönämnden tar ställning till förslaget vid sitt möte den 14 mars.

Kyrkfjärden utreds närmare

Under år 2017 ska även Kyrkfjärdens ekologiska status kartläggas närmare. Ett program för kartläggningen innehåller naturinventering, kompletterande vattenprovtagning och en undersökning av gösyngelförekomst. Åtgärderna i programmet kostar enligt beräkning drygt 17 000 euro. Pengarna finns i byggnads- och miljönämndens budget för år 2017.

Under hösten har en kartläggning av vattenväxtligheten gjorts, men rapporten är ännu inte klar.

Undersökningen av Kyrkfjärden är ett resultat av den motion om att rädda Kyrkfjärden som lämnades in av nio fullmäktigeledamöter i april i fjol.