Sista byskolan får sin dom på måndag

På måndag ska Sjundeå kommunfullmäktige behandla en utredning av det finska skolnätet. Utgången blir sannolikt slutet på den nästan 80-åriga Päivärinteen koulu.

– Jag kan inte förstå att det har gått så här. Hur är det möjligt att skolan ska stängas?

Eeva Eronen blickar ner mot en av de byggnader som utgjort Päivärinteen koulu. Det här var hennes arbetsplats i 36 år, med start 1966.

– Här väcks hur mycket minnen som helst till liv. Jag tyckte om att arbeta här, skolan var så hemlik. Vi var nästan som en enda stor familj, säger Eronen som flyttade till Sjundeå från norra Karelen i början av 1960-talet.

Det hon främst minns från åren var den varma stämningen och tryggheten i skolan.

– Eleverna var som i sitt eget trygga fågelbo här. Det var så gemytligt och alla trivdes.

Firade med fågelholkar

Den gemytliga stämningen i skolan skildras också i många artiklar i Västra Nyland. I ett klipparkiv sammanställt av VN:s långvariga lokalredaktör Olle Hakala finns det otaliga omnämnanden om Päivärinteen koulu, som startat sin verksamhet 1940 – eller åtminstone vet en artikel berätta att skolan firat 60-årsjubileum år 2000.

"– Vi valde att den här gången fira mera nedtonat. Om vi får vår tillbyggnad godkänd så firar vi i stället stort när den är färdig", säger dåvarande rektorn Reijo Pokkinen i intervjun.

Trängsel och tillbyggnader av olika slag har karaktäriserat skolans historia. I november 1976 skrevs en artikel om en dassdebatt i Päivärinteen koulu. Träbyggnaden skulle då förses med innetoaletter, men placeringen av dem var ett stridsäpple i det kommunala beslutsfattandet.

– Eleverna i trähuset hade utedass länge. De var placerade på backen utanför. Till slut byggdes toaletterna upp i klasskorridorerna, säger Eronen.

I december 1976 rapporteras om en sanering av det gamla internatet vid skolan och ett litet tillbygge, och 1978 har skolan fått en ny gymnastiksal. På 1980-talet fortsätter utvidgningen och i oktober 1990 invigs en ny slöjdsal – med holkbygge. "Hur fiffigast fira att man fått nya tekniska slöjdutrymmen i skolan? Den frågan hade t.f. skoldirektören i Sjundeå Rauno Lipasti säkert funderat på ordentligt, eftersom han passade på att ge gästerna i uppdrag att i tre grupper tillverka var sin fågelholk" skrev Hakala i artikeln den 6 oktober 1990.

Rauno Lipasti hade också en optimistisk syn på skolans framtid:

"– Nu har skolan 76 elever och med länets undantagstillstånd har vi en tillfällig fjärde lärartjänst inrättad", säger han i intervjun.

Enligt Lipasti är det bara "en tidsfråga att komma över magiska 80-eleversgränsen och få tjänsten permanent".

Optimism och tillväxt

Samma optimism andas Reijo Pokkinen i intervjun i samband med skoljubileet 2000.

"– År 1990 hade vi ett 80-tal elever. Nu har vi 138 elever och den stigande trenden ser ut att hålla i sig, säger Pokkinen."

Flertalet artiklar under 1990-talet och de första åren av 2000-talet talar om utrymmesbrist i Päivärinteen koulu. Skolan är populär – en lärartjänst lockar till exempel 21 sökande, en annan 18. Dessutom går skolan i bräschen för en inkluderande hållning då den i början av 1990-talet förbereder sig att ta emot de första flyktingeleverna. I slutet av 1990-talet heter det: "Vid den finska Päivärinne-lågstadieskolan i Sjundeå är både föräldrar och lärare alltmera frustrerade över att den efterlängtade saneringen och tillbyggnaden av skolan inte tar fart i kommunen. För att ge merfart åt sina önskemål och krav ordnar skolans direktion en diskussionskväll i skolan om skolans framtid".

I skolans informationsblad från våren 1998 skriver skoldirektionens ordförande Esa Rantanen att mötet samlade ett 50-tal personer. Mötet visade enligt Rantanen att kraven på beslut om renoveringen hade skärpts. Kommundirektör Rainer Nordström listade på mötet en lång rad investeringar i kommunens treårsplan och konstaterade att kommunen inte har råd med alltför många stora investeringar på en gång.

Under mötet lyfte skoldirektör Kimmo Mikkola fram möjligheten att ersätta hela Päivärinteen koulu med en förstoring av Aleksis Kiven koulu i centrum, vilket fick deltagarna att tala ännu varmare för att utveckla Päivärinteen koulu.

Statsandelarna förde framåt

År 2000 utformas ett nytt förslag om att skolan bara skulle ha klasserna 1–3, plus ett daghem, medan de högre klasserna skulle flyttas till Aleksis Kiven koulu. Det beslutet blir inte av då det samma år står klart att kommunen kan få statsandelar för en tillbyggnad år 2003. Statsandelarna blir slutligen 8,3 miljoner mark, enligt skolans informationsblad.

Hösten 2000 skriver föreståndare Reijo Pokkinen att skolan har fått nya utrymmen för språk-, musik- och handarbetstimmar genom en begränsad renovering av gymnastiksalsbyggnaden. Han kallar det en märkbar förbättring jämfört med tidigare, även om rummen inte är så funktionella som man hade önskat. Vid det här skedet har skolan fått en "barack" på gården för att lindra utrymmesbristen, en lösning som varken föräldrar eller lärare vill svälja som en långsiktig utväg.

År 2001 skriver Pokkinen i vårvinterns informationsblad att kommunen äntligen fattat beslut om att sanera och utvidga skolan. En arbetsgrupp är utsedd och byggstarten är inställd på år 2003.

År 2002 blir det äntligen av, och entreprenaden på 1,5 miljoner euro undertecknas. I VN rapporteras: "– Jag var nog ännu litet osäker, om detta verkligen är sant, då jag kom hit, sade Päivärinne skolas föreståndare Reijo Pokkinen men kunde litet senare befriat pusta ut."

Då hade skolan 145 elever.

Problemen hopar sig

Bara några år senare, år 2010, börjar problemsnöbollen rulla. I mars 2010 rapporteras om fuktskador i Päivärinteen koulus tillbygge. En vägg har börjat ruttna och gett vika i slöjdsalen, och samtidigt har man fått fuktproblem i två klassrum. I samma veva påtalas "luktolägenheter" i den gamla träbyggnaden.

"Här försäkrar [tekniska chefen Magnus] Malmberg att det inte är någon fara, eftersom lukten kommer från vedkällaren under huset. Det handlar inte om något mögel, utan om att det luktar litet ruttet, vilket det ofta gör i gamla hus.", skriver Hakala.

År 2015 är skolan i behov av en totalrenovering – eller en helt ny skola på tomten. Ett av klassrummen i nedre våningen i trähuset har satts i användningsförbud, och överlag finns det många problem att åtgärda – till en beräknad summa på mellan en och en och en halv miljon euro. En utredning av skolans skick visar bland annat att: "En del av stockkonstruktionerna har fuktskador. Den yttre brädfodringen har felaktigt målats med latex och till följd av det möglat. /.../ Köken i övre våningen, där det ursprungligen funnits två lärarbostäder, lämpar sig inte för undervisning och borde göras om. Dessutom är skolan också i övrigt labyrintartad, så att de trånga korridorerna och trapporna inte lämpar sig inte för elever med funktionsnedsättning."

Så hösten 2016 är det klart. Hela skolan sätts i användningsförbud och Päivärinteen koulus elever flyttas till Sjundeå svenska skola. Där går de fortfarande, tills de i höst får flytta till egna skolmoduler vid Aleksis Kiven koulus moduler.

Kostnader kvarstår

På måndagen ska en utredning av det finska skolnätet i Sjundeå behandlas i fullmäktige. I klartext handlar det om att lägga ner Päivärinteen koulu och överföra eleverna till Aleksis Kiven koulu i centrala Sjundeå. Orsaken är främst ekonomisk – eftersom kommunen tampas med dålig inomhusluft i så gott som alla sina byggnader har man inte råd att renovera alla tre skolor. I stället är målet nu ställt på att bygga ett finskt skolcampus, som kunde inhysa även annan verksamhet.

Även om Päivärinteen koulu läggs ner betyder det inte att kommunen slipper alla kostnader för skolan. Alla tre skolfastigheter på tomten ägs av kommunen, och blir det ingen skolverksamhet där måste något annat göras i stället. En tanke som förts fram av politiker är att bryta ut den del av tomten där den gamla träbyggnaden från 1930-talet står, eftersom den är skyddad och eventuellt kan gå att sälja.

Men också de två andra byggnaderna har problem och måste saneras eller rivas om någon annan verksamhet ska flytta in. Tills ett beslut är fattat om vad som ska ske med byggnaderna har kommunen också löpande kostnader för bland annat uppvärmningen av byggnaderna.

Päivärinteen koulu

Består av tre separata skolbyggnader.

Träskolan i två våningar är byggd i slutet av 1930-talet.

På 1950-talet utvidgades skolan med ett stenhus där matsal, motionssal, musikklassen och klassen för specialundervisning fungerar.

I skolans tredje huvudbyggnad finns de administrativa utrymmena, fem klassrum, undervisningsutrymmen för handarbete och skolans bibliotek.