Sång som förlänger livet

Hälsofrämjande. Körsång har många goda effekter, däribland psykologiska. Att sjunga i kör kan vara en helande upplevelse. Forskning visar att körsång också har en positiv inverkan på den kroppsliga hälsan. Bild: Ksf-arkiv/Timo Kari

Sjunkande stressnivåer. Ökad blodcirkulation. Stimulerad matsmältning. En ny mirakelmedicin? Nej, det finns forskning som visar att körsång har bland annat de här positiva effekterna. Också den sociala gemenskapen inverkar positivt på en god hälsa och ett längre liv, men trots det kämpar körerna i Svenskfinland med sviktande sångarunderlag.

I Svenskfinland kämpar många traditionella körer med sviktande medlemsantal och nya körsångare är guld värda.

Susan Sundback, professor emerita i sociolog vid Åbo Akademi, var ordförande för den blandade kören Sångens vänner i Åbo där hon själv länge sjöng med tills kören upphörde 2016. Under de sista åren ökade problemen med att rekrytera nya sångare, i synnerhet män: damer var lättare att locka med i traditionell körverksamhet.

– I många körer sjunger man år ut och år in – kanske hela livet i samma kör – och det gör inte rekryteringen lättare.

Den naturliga avgången spelar också in men ett större problem är att allt färre tycks vilja binda sig till övningar varje vecka. Samtidigt kräver det gemensamma uttrycket övning, och att man kontinuerligt arbetar tillsammans.

Projektkörer som arbetar kortsiktigare verkar locka fler sångare, och många gånger har de utbildade musiker med i leden. I projektkörerna får man ta ett större ansvar och resultatet blir elitistiskt snarare än folkligt, vilket helt förändrar vår traditionellt starka körkultur. Susan Sundback tror att en skillnad också ligger i att den kollektiva upplevelsen inte blir lika stark som i en traditionell kör, där det inte är en katastrof om en ton ligger fel.

– Det finns fortfarande många som sjunger aktivt i kör, men det är inte lika allmänt som tidigare och jag upplever att körtraditionen håller på att försvagas.

Samlingspunkt

Tidigare, på 1960- och 1970-talen, var de lokala körerna en samlingspunkt för en rad sociala evenemang. Förutom att man sjöng i kören och gav konserter gjordes det utfärder, ordnades fester, åktes på resor; saker man kan göra då man är många.

– Det var före tv och välstånd, då det inte fanns så många konkurrerande fritidssysselsättningar till kören.

Susan Sundback pekar på den stora sociala betydelsen det gemensamma sjungandet har haft i modern tid, till exempel i nationalistiska och folkliga rörelser. Också för den finlandssvenska idén som uppstod kring sekelskiftet 1900 var sångelementen viktiga, och som en följd av det bildades många körer.

– Det är typiskt för den finlandssvenska sångkulturen att den språkliga gemenskapen betonas i hög grad. Identiteten stärks med gemensamma sånger som sjungs tillsammans.

Tradition

Finlands svenska sång- och musikförbund, grundat 1929, är enligt Sundback ett viktigt bevis för den samlande kraft som finlandssvenska körer har haft. Hon beskriver den äldre folkliga sångrörelsen som stor och betydelsefull, och dessutom i stort sett likadan i hela Svenskfinland.

– I Norden har vi många traditioner som importerats från Tyskland och också körsjungandet har lånat intryck från den tyska kulturen. Det religiösa och kulturella sammanhanget med Tyskland var starkt ännu under 1800-talet men har försvagats genom modernisering och sekularisering.

De lutherska kyrkorna har i hög grad bevarat den folkliga sångtraditionen genom psalmsång och andra andliga sånger, men i Norden har man också sjungit en hel del mera världslig musik med bakgrund i det tyska språkområdet.

I de svenskspråkiga körerna i Finland rör man sig med en speciell repertoar som av hävd omfattat bland annat psalmer. Traditionssångerna finns bevarade i sångböcker, och sjungs fortfarande till en del tror Sundback, men riktningen inom körvärlden går mot det kommersiella. Det tyska arvet är nu för tiden inte så framträdande utan det är USA som är den starka dominanten på musik- och sångsidan. Till exempel i hennes kör köper man in en del nyskriven körmusik från Sverige.

– Också inom Finlands svenska körförbund försöker man i synnerhet i yngre körer satsa på ny musik.

Gemenskap

Susan Sundback tror att det finns många positiva effekter att hämta i körsång. Det är en social hobby där det är en självklarhet att vara tillsammans med andra, i en gemenskap där man tack vare musiken bevisligen delar en positiv inställning till framtiden.

– Körgemenskap är oerhört viktigt. Det är kravlöst. Det diskuteras inte åsikter. Det enda som söks är människan som sjunger. Den kollektiva upplevelsen är väldigt stark då man sjunger i kör. Det händer att det uppstår en andlig dimension i musiken.

Körsång skiljer sig från andra fritidsaktiviteter såtillvida att sångarna, då det sjunger, förvandlas till en gemensam kropp.

– Man står nära varandra rent fysiskt, man andas på samma sätt och försöker säga något med en gemensam röst. I kören uppgår man i en helhet där det inte är meningen att man ska höras som individ, säger Ros-Mari Djupsund, doktorand i musikvetenskap.

Socialt kapital

Själv leder Djupsund en kör-för-alla-kör, där alla oavsett sångkunskaper är välkomna. Hon gillar att det inte finns några krav på att sjunga in sig i kören eller att kören måste sjunga på ett visst sätt. Hon känner att medlemmarna kan och vågar sjunga. Det inte bara stärker självkänslan utan gör att de känner sig glada och lättade efter körövningarna.

– Sjungande som inkluderar alla som vill sjunga är relativt främmande för oss inom den västerländska musiktraditionen. Den avslappnade formen av gemensam sång finns däremot i många andra kulturer. I och för sig har allsång blivit allt populärare också i Svenskfinland.

Artikeln publicerades ursprungligen i tidningen Östnyland. Den har uppdaterats av Susan Sundback för användning i Västra Nyland.

Paraplyorganisation

Finlands svenska sång- och musikförbund (FSSMF) är en paraplyorganisation för musikintresserade finlandssvenskar aktiva i körer, orkestrar och andra musikgrupper.

Grundades 1929 av de lokala sång- och musikförbunden i Svenskfinland.

Inom FSSMF finns blandade körer, manskörer, damkörer, blåsorkestrar, stråkorkestrar och musikgrupper som består av barn och ungdomar.

Organisationen har 4 000 medlemmar.

Grupperna är uppdelade i fyra riksomfattande specialförbund: De ungas musikförbund i Svenskfinland – Dunk, Finlands svenska damkörsförbund, Finlands svenska körförbund och Finlands svenska manssångarförbund. Blås- och stråkorkesterverksamheten handhas direkt av FSSMF.

Ordnar årligen en riksomfattande sångfest.

12 sång- och musikförbund samlar medlemsgrupperna lokalt och samarbetar regionalt.