Sällsynta arter ger sig till känna

Naturen och miljön vid Porkala udds sydspets kartläggs noggrant.

Den här sommaren har det varit extra aktivitet kring Stora Träskö och flera andra öar vid Porkala udds sydspets.

Öarna kommer att få status som naturskyddsområde och därför behövs det mera kunskap om både miljön, naturen, fågellivet och kulturarvet.

Inventeringen görs av Fortsstyrelsens naturtjänster och materialet kommer att användas bland annat för att besökarna i framtiden bättre ska kunna styras till intressanta och sevärda mål. Samtidigt vill man få ett grepp om var naturen är speciellt utsatt och var det eventuellt behövs miljövårdande insatser.

Öppen databas

Undervattensmiljön i området är väldigt artrik och skiftande. Under tidigare inventeringar har här bland annat noterats en exceptionellt rik förekomst av stora blåmusslor.

Sjöbottnen kartläggs genom att forskarna och biologerna dyker längs bestämda linjer, vid vilka de med jämna mellanrum undersöker rutor av givna storlekar.

De arter som genast kan identifieras skrivs upp och resten tas med för bestämning på land.

– Analyseringen av all data sker på hösten och vintern. Alla uppgifter samlas i en databas som är öppen för allmänheten, säger naturinventerare Victoria Ollus som deltagit i sommarens kartläggning.

Ovanligare alger

Också arter som är ovanligare i vattnen har hittats. Bland annat rödalgen rosendun har gett sig till känna.

– Det här var andra eller tredje gången jag sett en sådan, och då har jag dykt ganska mycket, säger planerare Aija Nieminen som tillsammans med naturinventerare Iiris Kokkonen skötte dykningen under den dag då VN besökte Träskö.

Skyddsbiologen Anna Arnkil som leder den marina inventeringen berättar att algen rosendun, Aglaothamnion roseum, hör till de arter som klassas som missgynnade.

Naturinventerare Heini Ukkonen som samma dag undersökte arter under mikroskop fick möjligen också korn på en för vattnen mer ovanlig kransalg, nämligen raggsträfse eller Chara horrida.

– Det finns kännetecken som passar in på algen, säger hon och berättar att provet ännu ska skickas till Zoologiska museet för slutlig bestämning.

Vrak fångades också in

Under ytan har också de många vraken granskats i samband med kartläggningen. Det har i första hand skett med hjälp av sidoseende ekolod, berättar Aija Nieminen.

Syftet har bland annat varit att få en uppfattning om vrakens skick.