Så här firar du klimatsmart jul

Gäddan är ett bra val på julbordet, liksom även lake, strömming och olika strömmingsinläggningar, tipsar Marthaförbundet. Bild: HBL-arkiv/ÅU

Måste man bojkotta julskinkan? Hur grön är granen? Vilka gåvor duger? 86 procent av finländarna föredrar att fira jul som de alltid gjort. Men även det traditionella julfirandet kan göras klimatsmart. Här är experternas bästa tips.

JULMATEN

– Börja med att byta ut riset i gröten till inhemskt korn. Kornet innehåller dessutom en viss typ av stärkelse som är bra för tjocktarmen, säger Anita Storm, ekologisk rådgivare på Marthaförbundet.

– Och när det gäller fisken så kan du skippa den norska laxen och välja inhemsk gravad sik eller id till exempel. Dessutom finns olika inläggningar av inhemsk fisk, som Järki Särkis fiskkonserver av mört.

Anita Storm, ekologirådgivare på Marthaförbundet, rekommenderar måttliga matmängder och upplevelsegåvor till jul. Bild: Cata Portin

Storm ger också julgäddan godkänt.

– Det viktigaste är ändå att beräkna mängderna rätt, eftersom vi ofta har en tendens att ta i lite för mycket. Blir det mycket rester, så leta upp ett bra recept för att kunna använda dem på nytt, säger Storm och tipsar om panikeröra på överbliven fisk (se receptet nedan).

Recepttips

Gör en panikeröra på fiskresterna

Använda gravad, varmrökt eller kallrökt fisk (mörtfisk, sik, laxfiskar). Finhacka lika delar kokt ägg, fisk, crème fraiche/smetana/gräddfil och lök (gul eller röd). Blanda med salt, peppar och dill enligt smak.

Med feta fiskar rekommenderas mjölkprodukter med lägre fetthalt, till magra fiskar duger smetana.

Rester av morotslådan kan blandas ner i en sconesdeg och potatislådan passar i en limpdeg.

Och julskinkan då, måste den portas helt och hållet?

– Den hör ju till julen, men välj inhemsk skinka och var glad över en grå sådan. Den danska innehåller mycket nitrater för att bli röd. I den gråa finns väldigt lite antibiotika och orsakar mindre magbekymmer.

Skinkfettet ska inte heller hällas i avloppet efteråt, tipsar Storm. Den som vill kan samla in fettet i en sköljd mjölkkartong och delta i kampanjen Kinkkutemppu (ungefär Skinktricket) som samlar in kartongerna och tillverkar biobränsle av fettet.

Läs mer: Nu ska skinkfett bli biobränsle

Barnfamiljer står för merparten av julklappsinköpen och är ofta ute i god tid. Men så värst klimatsmarta val är det inte fråga om. Bild: HBL-arkiv

JULKLAPPARNA

– Vad är det dyrbaraste du kan ge bort? funderar Anita Storm.

– Jo, din tid. Delad glädje är dubbel glädje. Ge en upplevelse, gå ut och vandra, på bio eller konsert. Eller besök en julmarknad och köp en burk marmelad och gynna den lokala marknaden, säger Storm.

Årets julklapp, som sedan 1988 utsetts av handelns utredningsinstitut i Sverige, är det återvunna plagget. Trenden att återanvända kläder har varit på tapeten den senaste tiden, och Storm hyllar Alice Bah Kuhnkes klänning av 37 silkesskjortor under Nobelmiddagen.

Själv tänker Storm ge bort en kappa från 80-talet åt sin systerdotter.

– Vi har varit hos en sömmerska och förlängt ärmarna. Hon blev jätteförtjust. Dessutom är det ett bra tips att anlita lokala företagare, säger Storm.

Läs mer: Handla julklappar med eftertanke

Men gåvor kräver ofta en insats, och Storm utmanar alla att fundera ifall man faktiskt behöver ge en julklapp åt var och en.

– Bestäm er för ett cirkulerande kedjesystem där systern ger en gåva åt brodern som ger en gåva åt mamman. Då behöver alla inte ge åt alla.

Och det må vara en kliché, men onödiga prylar ska undvikas, suckar Storm.

– Jag träffar ofta unga i mitt arbete som kan ha 34 skal till telefonen. Behövs de alla?

Marthaförbundets julklapp till personalen i år var hemgjord kosmetika.

– Huvudsaken är ändå att man umgås. Satsa på gemensam tid och brinnande stearinljus, det är lugnt, skönt och mysigt, säger Storm.

Undvik glitter och satsa på självgjort granpynt. Bild: HBL-arkiv/kristoffer åberg

JULGRANEN

Finländarna tänder ljus i uppskattningsvis 1,5 miljoner granar varje år. Ungefär en miljon av granarna är köpta av inhemska julgransodlare, resten från utlandet eller från den egna (eller släktens) skog, uppskattar Juha Ruuska på Julgransförbundet.

Hur grön är den gröna granen egentligen?

– En äkta inhemskt odlad julgran har ett litet koldioxidavtryck, vi talar om några kilo per gran. Jämför du med hela julens miljöbelastning står granen för en väldigt liten del. Att fälla en gran minskar inte heller skogstillgångarna eftersom man odlar nya. Och efteråt blir den i många fall till energi, säger Ruuska.

Själv väljer han en ekologiskt odlad, tre meter hög, inhemsk gran.

Anna Antman, miljövårdschef på Natur och Miljö, ger två alternativ för den klimatsmarta granletaren.

– Välj helst en gran som annars också skulle fällas. Det finns en massa smågranar vid skogsvägar som behöver röjas bort. Eller ta en topp från en större gran som har eller ska avverkas. Men kontakta förstås alltid markägaren först, säger Antman.

– Det lönar sig också att fundera på transporten, så kort väg som möjligt. Granar som fraktats till olika torg och försäljningsställen har kommit dit i stora lass, så det är mindre utsläpp per gran. Väljer du en köpt gran så föredra en miljömärkt sådan.

Själv hämtar Antman, som bor i Esbo, sin gran från pappans ägor i Borgå.

– Dit skulle vi ändå köra, så granen går på samma transportsträcka.

Har du andra tips på en klimatsmart jul?

– Jag försöker påminna mig själv att inte bli för ivrig i butiken så man inte behöver mata soppåsen efteråt. Och så kan det löna sig att sänka värmen inomhus om det blir många gäster.

Och efter julen? I Österbotten har man bland annat samlat in gamla julgranar för att lägga ut dem i vattendrag där fiskarna leker på våren. Gamla julgranar är precis vad abborrar behöver för att kunna lägga rom och föröka sig.

– Eller så kan man elda upp granen i pannan eller kaminen. Om det blir granskott kan man äta dem och få en C-vitaminkick, säger Anita Storm.

Läs mer: Kasta granen i sjön – hjälp abborren att föröka sig

Bastun är den stora miljöboven på julaftonen då elkonsumtionen skjuter i höjden. Bild: HBL-arkiv/Helsingfors stad

ENERGIFÖRBRUKNINGEN

Nästan nio av tio män badar bastu på självaste julafton, visar bastutillverkaren Harvias undersökning från i fjol. Det överraskar inte kommunikationschefen Leila Timonen som ansvarar för energirådgivning på Motiva.

– Vi ser en tydlig pik i elförbrukningen på julaftonen under början av kvällen. Det är då finländarna badar bastu, samtidigt som många har ugnen på. Det är den sämsta tänkbara kombinationen, säger Timonen.

Hon efterlyser en mer balanserad förbrukning så att inte alla kolkraftverk måste jobba för högtryck för att svara på efterfrågan under julaftonen.

– Dels kunde vi bada mera effektivt och inte ha bastun på hela eftermiddagen, dels räcker det med en värme på 70–80 grader, kom ihåg att energiförbrukningen ökar med fem procent för varje grad.

– Bastun ska stängas av genast då man är färdig, många tror att den måste bli på en halvtimme för att torka upp. Men eftervärmen räcker för torkning.

Ett konkret tips är även att stänga luftventilen innan man sätter på värmen.

– Det visste jag inte själv, men det finns en ventil eller ratt som reglerar luftkonditioneringen i bastun, och den ska vara stängd medan man badar. Då minskar man värmespillet.

Den övriga energiförbrukningen regleras bäst med på-av-knappen.

– Tidigare rekommenderade vi tidsinställning på ljusen. Men då det gäller de mer energieffektiva ledlamporna är det på-av-knappen som gäller. Stäng av ljusen till natten eller då du reser bort. Detsamma gäller alla apparater. Stäng av radion eller tv:n efter att julfreden har utlysts, uppmanar Timonen.

Vilka är dina bästa tips för ett klimatsmart julfirande?

– Hos oss brukar vi alltid ge en summa pengar i gåva som får användas under mellandagsrean. Då är det betydligt billigare att köpa det man verkligen behöver. Men jag uppskattar själv gåvor i form av bio- eller konsertbiljetter. Glöm den där champagnevisparen, få använder den ändå.

Rättelse kl. 12.19: Anita Storm hyllar Alice Bah Kuhnkes klänning.

Mer läsning