Russarö bas för sjöstridsövningar

Kaskad. Under skjutövningarna siktar man förbi måltavlan mot en fixerad punkt. Når granaten slår i vattnet uppstår höga vattenpelare. Bild: Lina Enlund

En distinkt doft av krutrök svävar i luften efter att kanonerna öppnat eld mot den fiktiva fienden utanför Russarös kust. Basen ligger strategiskt till för att öva maritimt försvar.

Trots att det inte funnits permanent verksamhet på Russarö sedan kustförbandet Hangon Rannikkopatteristos nedläggning år 2004, känns det ändå som tiden stått stilla på ön. Bryggan där vi tar i land efter att hämtats från Trålarhamnen förefaller vara i gott skick. Likaså känns kasernen knappast obemannad. Området är prydligt och städat och också stampersonalens tidigare bostäder verkar vara i relativt gott skick. Men så är också ön i flitig användning.

Kommendören för Sveaborgs Kustregemente, kommendör Mika Salin berättar att Russarö fortfarande utgör ett av de viktigaste övningsområdena för Kustregementes eldbatteri. Förutom öns strategiska placering i Finska viken, finns här ännu fungerande infrastruktur som möjliggör snabba och effektiva övningar. Sveaborgs kustregementes eldbatteri är den enda enhet i Finland som utbildar kustkanonjärer. Eftersom Russarö ännu hör till försvarsmakten är det enklare att öva här än på civila områden.

Fiende i sikte

Dagens övning sker från tre 130 millimeters kustpjäser mot den fiktiva fienden nation gul. Finland är nation blå. Totalt finns fyra stationära kanoner på ön. Målet för skjutövningarna utgörs av måltavlor ute till havs. Kommendör Salin berättar att man under övningarna i praktiken ändå skjuter förbi så att man inte har sönder måltavlorna. Utrustningen kostar i snitt mellan 1 000-10 000 euro, så det skulle bli dyrt om man alltid träffade mitt i prick.

– Själva träffen har inget egenvärde, utan det som räknas är att träna realistiska scenarion, förklarar Salin.

– Eftersom måltavlorna släpar efter en farkost ute till havs inom den militära övningszonen, skulle det ta onödigt mycket tid och resurser att byta ut dem hela tiden.

I stället riktas granaterna så att de slår i vattnet i stället, vilket resulterar i en över tio meter hög vattenpelare som man bra kan se med kikare från utkikstornet där eldledningen håller till.

Röd flagg

I dag har man hissat röd flagg i det höga utkikstornet för att varna för att övningar pågår. Upp i tornet finns en sambandscentral där övningen eldledare, kaptenlöjtnant Kimmo Kotilainen håller till, med bistånd av kaptenlöjtnant Kim Juup. Eldledningscentralen är den som avgör avstånden och träffpunkter i övningen. I dag är det uppe i tornet, men i praktiken kan det vara varsomhelst, till exempel på en närliggande ö. Från utkikstornet har mannarna dessutom fri sikt över övningsområdet och kan pejla trafiken så att ingen tar sig in på militärt område. Kanonerna, av typ tornkanoner, är monterade i berget och består av två etage. I övre våningen sitter de som avger eld, i den bunkerliknande nedre våningen finns mannar som matar in ammunition och organiserar det praktiska. Kanonerna kan träffa målet på 25 kilometers avstånd.

Logistik och tillit viktiga

Underofficerselev Robin Schollin är en av de tio mannar i gruppen som övar att skjuta med en av kanonerna. Han säger att övningen är överraskande krävande. Det är viktigt att vara snabb, och utföra sina uppgifter på exakt rätt sekund. Under en övning som det här finns det också mycket som kan gå fel, till exempel kan det uppstå tekniska fel, ammunitionen kan krångla eller ta slut.

– Der gäller att lita på varandra så att allt löper. Men det är också bra ibland att öva om det sker något oförutsett, eftersom det kan ske också i verkligheten.

Omfattande övning

I den här övningen deltar totalt 600 personer, av vilka 130 är på Russarö, 80 fordon och 20 båtar.

Kommendör Mika Salin säger att det för kustregementet är ytterst viktigt att man tränar på hela sitt ansvarsområde från öster till väster.

– Vårt mål är att under alla omständigheter skydda vår suveränitet och kunna försvara våra områden.

Mer läsning