Rödgröna oroliga när Forststyrelsen bolagiseras

– Har någon rätt att bolagisera vår nationalegendom? Ska allt utsättas för business? undrar riksdagledamot Maarit Feldt-Ranta. Den statsägda Forststyrelsen ska nu bolagiseras. Ändringen har stött på stort motstånd, medan de som stöder ändringen anser att oron beror på missförstånd.

Bolagiseringen av Forststyrelsen kommer att förverkligas när den nya lagen trädde i kraft på fredag. Bakgrunden till ändringen är att EU kräver så kallad konkurrensneutralitet inom skogsbruket. Eftersom Forsstyrelsen avverkar och säljer skog vill EU att det ska ske på samma villkor med de privatägda bolagen. Därför skrivs nu lagen om så att Forststyrelsen får ett dotterbolag som sköter affärsverksamheten.

Den nya lagen väcker oro bland rödgröna politiker och miljöskyddsföreningar, medan de som stöder lagen anser att oron är obefogad. Riksdagsledamoten Mats Nylund (SFP), som är bosatt i Kyrkslätt, har suttit med i jord- och skogsbruksutskottets beredning. Han röstade för lagen i riksdagen.

– Under mina nio år (i riksdagen) har jag inte varit med om så många felaktiga uppgifter som florerar kring ett lagförslag. Det sägs att det äventyrar naturskyddet och att vi säljer ut statens mark. Man var och en nationalpark har en egen lag som skyddar dem och naturskyddsområden drabbas inte alls, säger Nylund.

Merparten av Svenska folkparitets (SFP) riksdagsledamöter röstade för att förkasta lagen. Anledningen är att de anser att det saknas en klausul om samernas rättigheter i lagändringen.

– Eftersom jag suttit med och förhandlat och samernas rätt inte försvagades så röstade jag för, säger Nylund.

Utöver att samernas rätt borde ha stärkts ser han inget att oroa sig över kring lagändringen.

Den tredje balansen

En del i lagförslaget som har väckt mycket frågor är den så kallade "tredje balansen". I nuläget, fram till den 15 april, förvaltas vattendragen, ekonomiskogen och skyddade områden av två olika avdelningar, varav vattendrag och skyddade områden ligger under Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet. Samtidigt äger Forststyrelsen också ekonomiskogar i vilka de avverkar och sedan säljer virke. Den verksamheten leds av Forststyrelsens verkställande direktör.

I och med lagändringen övergår en del av de allmänna vattenområdena och även friluftsområden i den tredje balansen. De kommer inte att tillhöra offentliga förvaltningsområden utan skulle förvaltas av koncernen.

I ett utlåtande säger Natur och Miljö att detta kan leda till betydligt hårdare exploatering av vattenområden, vilket skulle inverka negativt på rekreation och naturvård. Det som överförs i den tredje balansen har inte det krav på avkastning som skogsbruket har, men naturskyddsmänniskor har inte samma insyn i skötseln av friluftsområden som hamnar i den kategorin.

Enligt Nylund är anledningen till att man gjort en tredje balans att de inte riktigt hör under de andra två "business" eller "naturtjänster". Som exempel nämner han att friluftsområden inte är skyddade, vilket innebär att man både avverkar lite men också ser till att området bibehålls.

Orolig över kontrollen

Raseborgs fullmäktigeledamot Marko Reinikainen (G), som också är chef på Tvärminne zoologiska station, är en av de som ställer sig kritiska till förändringen. Han undrar om det finns någon bakomliggande orsak till förändringen.

– Jag är jätteorolig över beslutet eftersom Forststyrelsen förvaltar vår nationalegendom. Den nuvarande formen har funkat bra och man har sett till att det finns balans i rekreation kontra skogsbruk, säger Marko Reinikainen.

För tillfället kan han inte ytterligare kommentera vilka följder bolagiseringen skulle kunna få för vattendrag och nationalparken i Västra Nyland. Oron han känner ligger på ett allmänt plan.

– Man tappar den offentliga kontrollen, trots att man hävdar motsatsen så är det ett steg mot att man tappar den, säger Reinikainen.

Utförsäljning av nationalegendom?

Kritikerna anser att det finns risk för att bolagiseringen i framtiden ska innebära att finländarnas nationalegendom kan säljas för ekonomisk vinning.

– Det sker kanske inte om ett år, men vad händer om fem år? Vi måste förbereda för värsta tankbara scenario. Om det blir så att någon vill utnyttja naturen så måste lagen hålla för att det inte ska ske, säger riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta (SDP).

Feldt-Ranta påminner om att Kina redan nu köper upp stora skogsområden i Australien och avverkar dem.

– Ett bolag har som uppgift att göra ekonomisk vinning. Traditionellt sett har vi inte tänkt på naturen som business. Men för tjugo år sedan tänkte man inte heller att man skulle göra business på människors hälsa. Nu växer den businessen väldigt snabbt. Därför är det viktigt att inte göra lagändringar som gör det möjligt, ens i teorin, säger Maarit Feldt-Ranta.

Mats Nylund anser att lagändringen endast innebär en administrativ och ekonomisk förändring inom Forststyrelsen. Det viktigaste är enligt Nylund att understryka att skogen, vattendragen och marken fortfarande är statens. Staten äger alla aktier och vill man sälja en enda aktie krävs det både en lagändring och all beredning det innebär, dessutom kräver det omröstning i riksdagen.

– Där har vi garderat oss så att man inte börjar sälja markområden om det börjar tryta i kassan i framtiden, säger Nylund.

Både Nylund och Feldt-Ranta ser tillbaka på andra bolagiseringar som de anser vara mindre lyckade. Bolagiseringen av Kemira och Fortums utförsäljning till Caruna är två saker som finns i färskt minne. Nyligen chockhöjde Caruna sina elpriser, något var otänkbart när man fattade beslutet att sälja Fortums aktier.

– Det finns nog ingen som skulle göra om det nu. Men visa av de misstagen har vi satt möjligheten att sälja aktier i bolaget bakom hängslen och bälte, säger Nylund.

Påverkar inte i västra Nyland i nuläget

I västra Nyland är det Ekenäs Naturum, som lyder under Forststyrelsen, som har hand om den enda nationalparken i regionen. Hans-Erik Nyman säger att man inte är orolig för att verksamheten eller naturskyddet ska påverkas.

– Det har meddelats att det inte påverkar verksamheten inom naturskyddet utan det är på den ekonomiska sidan som det sker förändringar, säger Nyman.

Päivi Rosqvist bekräftar att lagändringen knappast kommer att märkas i västra Nyland. Rosqvist jobbar själv inom det som hör till naturtjänster, det vill säga nationalparker och andra skyddande områden som exempelvis Raseborgs slottsruiner.

– Utomstående personer som jägare, fiskare och sådana som använder statliga vatten- och markområden kommer inte att se någon större skillnad, säger Rosqvist.

Samtidigt säger Rosqvist att den oro som människor kände under beredningen av lagen var befogad. I lagberedningen fanns det förslag på att även naturtjänster, det vill säga exempelvis nationalparkerna, skulle ha hamnat under affärssidan.

– Oron var inte alls obefogad, det kunde ha gått illa om naturtjänster skulle höra under businessidan. Visst får man även nu göra pengar på naturturism i parkerna, anser Rosqvist.

Men när Miljöministeriet ansvarar för naturtjänsterna planeras naturstigar och rastplatser på miljöns villkor. Om det hade överförts till affärssidan hade det kunnat bli så att jakten på avkastning kunnat innebära att man till exempel skulle få röra sig med motorfordon eller att jakt skulle tillåtas på skyddade områden.

Att de två olika sektionerna fortsättningsvis hålls skilda gör att nationalparkerna i fortsättningen gynnar privata naturturismföretag, och inte Forststyrelsens egen affärsverksamhet. Detta gynnar lokala företag som jobbar med turism.

– Det viktigaste för oss är att det värdefullaste vi har, våra skyddade naturområden, får en egen enhet som styrs av ministerierna, säger Rosqvist.

Fakta

Lagändringen

Forststyrelsen förvaltar ungefär 12 miljoner hektar statsägda mark- och vattenområden.

I fjol var Forststyrelsens omsättning 337 miljoner.

Lagändringen röstades igenom i riksdagen i mars och stadsfästes av presidenten på fredag. Den träder i kraft den 15 april.

Det är EU som krävt en så kallad "konkurrensneutralitet" i skogsbruket. Efter åtta år blev svaret den nya Forststyrelselagen.

Lagen ska enligt beredningen inte försämra samernas rättigheter, men de stärks inte heller.

Dotterbolaget som bildas ska endast bedriva skogsbruk, och sälja virket från, statens ekonomiskogar.

Ministerierna, riksdagen och Forststyrelsens styrelse ska se till att naturens biologiska mångfald, rekreationsanvändning, främjande av sysselsättningen och de krav som gäller samekulturen och renskötseln, blir beaktade i affärsverksamheten.

Forststyrelsen kommer fortfarande att handhålla naturtjänsterna, den delen av verksamheten är också under ministeriernas ledning.