Rekordlågt antal bebisar i Ingå

Tre räcker. Trebarnsmammorna Malin Lindholm (t.v.) och Tia Helander troratt folk satsar mera på jobb än på en stor familj. Sönerna Filip Lindhom, 6 månader, och "baby Helander" har ännu inga åsikter om familjestorlek. Bild: Lina Enlund

Befolkningen i Västnyland minskar i alla kommuner utom Kyrkslätt. I Ingå föddes bara 38 barn i fjol, vilket är det lägsta antalet på flera decennier.

– Jag började jobba i Ingå 1983 och jag har inte varit med om att det fötts så få barn som i fjol.

Det här säger hälsovårdare Regina Bergström. Hon arbetar på Ingås rådgivningsbyrå för barnavård och har i över 30 år träffat barn och deras föräldrar i Ingå. Bergström för bok över nyfödda och hennes uppgifter är desamma som Statistikcentralens, det vill säga 38 nya bebisar i Ingå i fjol.

På hennes mottagning sitter Malin Lindholm med Filip, 6 månader, och Tia Helander med "baby Helander", en månad gammal.

Baby Helander föddes den första januari i år och kan titulera sig som årets första Ingåbo. Han dåsar i mammas famn och har inga tankar om varför det fötts så få barn i hemkommunen.

Satsar på arbetet

Både Tia Helander och Malin Lindholm tror en orsak är att folk satsar mera på sina jobb än på en stor familj.

– En del tror livet är slut efter att barnet kommer, säger Helander.

Hon blev mamma vid 18 års ålder och har nu, vid 26, tre barn. Inga av hennes kompisar har ännu blivit föräldrar. De studerar och jobbar.

Lindholm, 38, säger att många är lite äldre när de får sitt första barn.

De senaste åren har medelåldern för förstföderskor i Finland varit drygt 28 år.

– Man börjar sent och hinner inte få så många barn. Tiden tar slut, konstaterar Bergström.

Hon har följt med vad forskningsprofessor Anna Rotkirch på Befolkningsförbundet skrivit. I förbundets senaste familjebarometer (Perhebarometri 2015) kommer det fram att allt färre finländare önskar sig en stor familj med tre eller flera barn. Födslotalen påverkas bland annat av brist på en lämplig partner, osäkerhet på arbetsmarknaden och de ungas behov att leva livet.

I början av 2000-talet drömde 40 procent av dem som svarade om en familj med minst tre barn. I fjol var det 30 procent som önskade sig detta.

Varken Lindholm eller Helander har fantiserat om att få ett helt fotbollslag. Båda har tre barn och tycker det är ett lämpligt antal.

– Tre räcker, säger Lindholm.

– Jo. Just nu, säger Helander.

Lika få i år

År 2010 såg 75 nya Ingåbor dagens ljus. Sådana barnkullar tror Bergström inte på i år. Med stöd av mängden gravida mammor hon hittills vet om ser det inte ut att födas så många flera barn än 2015.

– Vi har räknat lite och 2016 blir inte ett jättebra år, om det inte händer ett underverk de sista månaderna.

Den här trenden är nationell. Enligt familjebarometern har nativiteten sjunkit i Finland. För fem år sedan födde varje kvinna cirka 1,9 barn. I fjol var siffran 1,65 barn per kvinna.

Statistikcentralen publicerade nyligen preliminära uppgifter om att antalet födda barn i Finland i fjol, 55 040 stycken, var en minimal kull. Färre barn än så här föddes senast under hungeråren på 1860-talet.

Trots det här har vårt lands befolkning ökat med knappt 15 000 personer. Orsaken är inflyttning.

Den påverkar också mängden barn. Bergström har upplevt att barnfamiljerna i Ingå har ökat då något bostadsområde byggts ut. Hon nämner Västerkulla som ett exempel.

I Ingå har invånarantalet dock varit ganska konstant de senaste åren.

Befolkningssiffrorna från Statistikcentralen är preliminära för 2015, det vill säga inte slutgiltiga. Några större kast är i alla fall knappast att vänta.

Så här ser barnkullarna ut under de senaste fem åren (2011–2015). Sjundeå är den enda kommun där de nyfödda var fler i fjol än för fem år sedan.

Hangö: 90, 64, 62, 61, *51.

Ingå: 52, 48, 60, 42, *38.

Kyrkslätt: 475, 474, 448, 413, *389.

Lojo: 500, 499, 432, 447, *413.

Raseborg: 281, 253, 250, 225, *253.

Sjundeå: 58, 65, 60, 61, *66.

Källa: Statistikcentralen, *siffrorna för 2015 är preliminära.