Regnbågen sträcker ut sig

Bild:

I Svenskfinland är sensommaren högtid för pridefestivaler. På frågan om evenemangen behövs är svaret tyvärr ännu ja.

Den finlandssvenska regnbågskartan blir allt tätare. Manifestationerna för ett tolerant och mångkulturellt samhälle där alla har samma rättigheter sprider sig.

För två år sedan skrev VN i en ledare att Svenskfinland borde få mer färg. I fjol fick Västnyland sina första prideevenemang i Raseborg och Hangö. De evenemangen togs väl emot och får en fortsättning i år. Hanko Pride startar i dag och avslutas på söndag medan Raseborg Pride hålls om två veckor.

I år har pridetåget också nått Östnyland, pridefestivalen i Borgå hålls i morgon och en vecka senare vajar regnbågsflaggan i Sibbo. För en vecka sedan hölls den första pridefestivalen i Nykarleby. Efter den efterlyser Syd-Österbotten på ledareplats prideevenemang till södra Österbotten, till exempel Närpes eller Kristinestad.

Pride har etablerat sig i Svenskfinland. Pridefestivaler behövs för att det finns alldeles för lite tolerans. I festivalerna på mindre orter är deltagarna en brokig skara, merparten av dem hör inte själv till någon sexuell minoritet. Men ändå har manifestationerna en större betydelse i mindre städer. För där kan det vara obekvämt eller jobbigt att tala om sin sexualitet. Det säger en 28-årig Ekenäsbo i en intervju för tidningen. Därför är det fint att många samlas för att visa sitt stöd för ett jämlikt samhälle.

Men pride handlar om mycket mer än sexuell läggning. Lokala pridetåg är ett bra sätt att öka medvetenheten om hbtiq-frågor. Regnbågsankans ordförande Fredrika Biström säger att det är viktigt att skapa regnbågssammanhang på mindre orter (VBL 11.8). Det kan fungera som en väckarklocka för kommunerna att de behöver kompetens i frågorna. Regnbågsfamiljer kan berätta om besök på mödra- och barnrådgivning där bemötandet är stereotypiskt hetero och broschyrer där det talas om mamma och pappa, i stället för föräldrar.

I våras trädde den könsneutrala äktenskapslagen i kraft. Homosexuella par kan nu gifta sig men kyrkan viger ännu inte samkönade par. Den frågan ska behandlas på kyrkomötet i november. Biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, tror inte att förändringen, som kräver kvalificerad majoritet, går igenom (Ålandstidningen 13.8). Han hoppas att kyrkan ska kunna välsigna alla äktenskap eller alternativt viga alla. En enkät som de finlandssvenska mediehusen och Svenska Yle gjorde med prästerna i Borgå stift i våras visar att de som vill att kyrkolagen harmoniseras med äktenskapslagen är lite fler än de som inte vill att lagen ändras.

Raseborgs prosteri är ett av det mest liberala i Svenskfinland. Här vill 82 procent av prästerna ändra den nuvarande kyrkolagen.

Frågan är bara hur länge det tar innan kyrkomötet är moget att fatta beslut. Beslutet kan också påverkas av att den nuvarande ärkebiskopen, Kari Mäkinen, som är för vigsel av samkönade par, går i pension nästa år. Om en mer konservativ ärkebiskop väljs kan beslutet dra ut på tiden.

Globalt sett har klimatet mot hbtiq-personer hårdnat. Prideparaden i Stockholm tidigare i somras stördes av en nynazistisk organisation. I Ryssland har stiftats lagar som leder till att personer med avvikande sexuell läggning kan fängslas. I USA har utvecklingen gått bakåt under den korta tid Donald Trump suttit vid makten.

Med den allt tuffare attityden globalt behövs gräsrötterna mer än förr. Temat för Finlands 100 år av självständighet, Tillsammans, passar bra in på pride. Låt oss alla gå tillsammans i ett pridetåg för att visa vårt stöd för tolerans och ett jämlikt samhälle.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland

Mer läsning