Regionala nyheter utanför Svenska Yles samarbetsförhandlingar

– De som jobbar med nyheter i regionerna, det vill säga största delen av Yle Västnylands personal, berörs inte av samarbetsförhandlingarna, säger Patrik Rosström. Bild: Arkiv

Samarbetsförhandlingarna berör 161 tillsvidareanställda personer på Svenska Yle. Personalen på Yle Västnyland berörs i praktiken inte.

Förhandlingarna omfattar anställda inom nyheterna, fakta och fiktion, utgivningen och verksamhetsutvecklingen. Enligt preliminära planer skulle högst 35 av de nuvarande uppdragen upphöra. Om planerna förverkligas skulle det innebära att högst 18 personer sägs upp.

En central orsak till förhandlingarna är den parlamentariska Satonen-gruppens riktlinjer som förutsätter att Yle lägger ut en större andel av sin innehållsproduktion och köper in mera tjänster. Finländarnas förändrade medievanor är en annan.

– På Svenska Yle kommer vi samtidigt att göra en större förändring i arbetsroller och organisation. Inom de närmaste åren kommer vi att satsa mer än tidigare på drama, unga, barn och Arenan. Vi vill också skärpa vårt journalistiska fokus och utveckla Svenska Yle så att vi är minst lika viktiga för finlandssvenskarna i framtiden, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten i ett pressmeddelande.

Förändring att vänta

Enligt Patrik Rosström som är chef för Yle Västnylands redaktion med cirka 14 anställda har man gått och väntat på ett besked i ett halvår efter att man hade sett vilka slutsatser Satonen-gruppen kom fram till.

– Samarbetsförhandlingarna var ingen överraskning.

Hans personal är dock i praktiken utanför farozonen.

– Största delen av personalen på de regionala redaktionerna hör till nyheterna. Men den delen av nyheterna som finns i regionerna berörs inte av samarbetsförhandlingarna.

För Yle Västnylands del handlar det om bara ett halvt årsverke inom fakta och fiktion som berörs av samarbetsförhandlingarna.

– Risken för att någon blir uppsagd hos oss är liten. Däremot kommer vi i allra högsta grad att påverkas av organisationsförändringarna som görs parallellt och som har att göra med hur vi jobbar.

En av Satonen-gruppens riktlinjer är att Yle ska köpa in material av utomstående kommersiella produktionsbolag. Det betyder att det kommer att finnas anställda som blir utan jobb för att deras uppgifter försvinner.

Det här tycker Rosström att är "ganska dumt".

– Den mängd euro som sätts ut till andra är fortfarande skattemedel. Men de går i stället till kommersiella bolag. Och vart hamnar de pengarna sedan? Den ekvationen får jag inte att gå ihop.

Å andra sidan, säger Rosström, har Yle alltid haft en vilja att köpa in material.

– Det har varit särskilt värdefullt för tv-utbudet i Svenskfinland. Det har varit en satsning i den finlandssvenska kulturen. Att Yle är med och håller sådan kunskap vid liv utanför huset är okej. Det är lite tudelat. Det beror på till vilka bolag pengarna går.

Samarbetsförhandlingarna inleds den 15 mars och tar minst sex veckor.

Mer läsning