Rätt vård vid rätt tidpunkt

Bild: Mostphotos

Digitala vårdtjänster vinner terräng. Men fortfarande behövs fysisk närvaro, det visar tragiska fall i Hangö och Raseborg.

En stor del av finländarna har använt digitala vårdtjänster. De flesta anser ändå att fysiska vård- och apotekstjänster är viktiga.

Det visar en undersökning som Apotekarförbundet, Läkarförbundet och Lääketietokeskus låtit göra.

Den tjänst som är bekant för nästan tre fjärdedelar av finländarna är Mina Kanta-sidor, där man kan se sina egna recept och hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Nästan 40 procent har sökt information elektroniskt om mediciner efter läkar- eller apoteksbesök. Kring 20 procent av de som deltog i undersökningen följer med sin hälsa via en app eller har använt sig av apotekets nättjänster.

Endast fyra procent har använt sig av fjärrläkartjänster. Den siffran är förvånansvärt låg med tanke på att de stora vårdbolagen erbjuder någon form av fjärrläkartjänst, antingen chat, telefon eller videokontakt via sina applikationer.

Ännu säger en majoritet av läkarna att de erbjuder fjärrtjänster sparsamt eller inte alls. Inom branschen är man ändå övertygad om att fjärrtjänster blir allt vanligare inom ett par år.

De fördelar som nämns är att patienten inte behöver flytta på sig utan läkaren kan via en videolänk till exempel titta på utslag eller be att patienter utför olika rörelser för att sedan kunna göra en bedömning.

Det här förutsätter att läkaren har tillgång till behövliga patientuppgifter såsom olika prover samt också tidigare epikriser.

För kommunerna lyfts fjärrläkarsystemet fram som ett sparobjekt, det blir billigare att anlita fjärrläkare på äldreboenden än att ha stationär läkare. I det sammanhanget lyfter man också fram tillgängligheten, det finns jour dygnet runt.

Både Hangö och Raseborg har slutit avtal om fjärrläkartjänster inom äldrevården. Båda har ändå dyrköpta erfarenheter. För ett par veckor sedan sade Hangö upp avtalet med Attendo i förtid eftersom man trots tre reklamationer i år inte fått det man betalat för. I stället träder Doctagon in och tar hand om den geriatriska vården.

Doctagon är det företag som Raseborg har avtal med sedan några år tillbaka. Företaget har också prisbelönats, för ett par år sedan, för sina fjärrläkartjänster inom äldreomsorgen. Trots det finns det ett missnöje med tjänsterna. Både Regionförvaltningsverket och tillstånds- och tillsynsverket Valvira risar fjärrläkarsystemet. Regionförvaltningsverket ansåg att de fysiska läkarbesöken, var tredje månad, sker för sällan. I slutet av oktober kom Valvira med utlåtande om vården av en äldre kvinna i livets slutskede på Mariahemmet i Pojo. Man anser bland annat att vårdmöten borde ha ordnats då kvinnan flyttade från en enhet till en annan samt att kvinnans anhöriga borde ha kontaktats innan beslut om terminalvård fattades. Doctagons vd säger i en intervju för Yle Västnyland att man måste se över sina processer och att det brustit i kommunikationen.

För vårdpersonalen måste tröskeln att kontakta fjärrläkare vara låg, i Pojofallet väntade man tre dagar innan man tog kontakt om ett blånat ben, som sedan måste amputeras.

För varje klient gäller att hen ska få rätt vård vid rätt tidpunkt. Teknologin kan kanske i framtiden reagera på försämrat hälsotillstånd såsom tyngre andning eller blånade extremiteter. Men än så länge behövs det också vårdare på plats och ställe som inte tvekar att reagera snabbt. Kommunikation är a och o.

För de kommuner som anlitar köptjänster inom vården gäller det att ha processerna i skick så att man kontinuerligt kan följa upp att man får de vårdtjänster man avtalat om. Annars kan det bli dyrare i längden.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland