Rätt riktning för barnens bästa

Bild: Ksf Media-ARKIV

Dagens småbarnspedagogik sätter barnet i första rummet, att det sedan har positiv inverkan på arbetsmarknaden och ekonomin är en välkommen bieffekt.

Historiskt sett var det kvinnans uppgift att stanna hemma och sköta hemmet och barnet. I takt med samhällsutvecklingen och att allt fler kvinnor började göra lönearbete utanför hemmet uppstod behovet av dagvård som en serviceform som kommunen ska stå för.

I början på 1970-talet fick Finland sin första lag om dagvård. På drygt 40 år har mycket hänt inom dagvården som numera heter småbarnspedagogik. Som 6-åring börjar barnet i förskola, 20 timmar i veckan.

Den här regeringen kommer att gå till historien för mycket stötande och blötande, inte minst inom familjepolitiken.

En av de stora reformerna, familjeledighetsreformen, gick i stöpet i vintras.

För två år sedan slopades den subjektiva rätten till dagvård. Om en förälder inte är i arbetslivet utan till exempel föräldraledig, får barnet vara högst 20 timmar i dagis. Många kommuner, till exempel Ingå, valde att inte begränsa dagvården. I Raseborg beslöt man att erbjuda dagvård högst 25 timmar. Från och med i höst slopar Raseborg begränsningen. Bildningsnämnden motiverade beslutet med att den ekonomiska nyttan med arrangemanget inte gick att bevisa. Besparingarna förväntades främst komma från sänkta personalkostnader och från minskade utgifter för mat – men så blev inte fallet.

Finland var en föregångare då landet under den ekonomiska depressionen i mitten på 1990-talet införde den subjektiva rätten till dagvård. Att man nu 20 år senare nedmonterar den, och det inte går att påvisa att den ger kommunerna besparingar, är ett verkligt bottennapp.

Regeringen Sipilä ville först höja dagvårdsavgifterna men till slut blev det ändå en sänkning av dem.

Före riksdagen gick på semester godkändes den nya lagen om småbarnspedagogik. Lagen är ett steg i rätt riktning för barnets bästa. Bland annat ska personalens kompetensnivå höjas, men fortfarande är man mån om att det ska finnas ett mångprofessionellt team som tar hand om barnet. I den nya lagen lyfts också fram att barnets väl ska sättas i första rummet då man planerar och ordnar småbarnspedagogik.

Det här kan tyckas som en självklarhet men så har det inte varit. Då dagvården diskuterats har ofta den ekonomiska och samhälleliga nyttan lyfts fram framför det pedagogiska. Att samhället och den ekonomiska utvecklingen gynnas av att barn är i dagis är positivt.

Den här hösten deltar 19 kommuner, bland dem Kyrkslätt, i ett projekt där man erbjuder femåringar förskola. Förskolan, 20 timmar per vecka, är gratis. Syftet med försöket är att få alla barn tidigare med i småbarnspedagogiken. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen motiverar det tvååriga projektet med att det är viktigt för att lägga grunden för en lyckad skolgång och minska risken för utslagning.

Undersökningar visar att de barn som drar mest nytta av dagis är de som kommer från hem där det finns riskfaktorer som påverkar deras uppväxt, till exempel arbetslöshet, alkohol- och drogproblem eller psykisk ohälsa.

Stärkt småbarnspedagogik och försök med förskola i två år, som förhoppningsvis blir permanent, blir på pluskontot för den här regeringen.

Mycket finns ännu att göra för barnens och familjernas bästa. Nästa regering kan ta som en av sina uppgifter att utveckla morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolbarn. Här kan man gott ta exempel av Sverige där fritids är ett begrepp som ger familjerna trygghet. Barnen går till fritids före och efter skolan och fritids håller också öppet under loven. Där har barnen möjlighet att göra läxor och få meningsfull sysselsättning.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland