Raseborgs sjukhus behöver uppdatera vårddirektiven

Raseborgs sjukhus har en mycket bra sjukhusdirektör och chefläkare, men de borde ta en noggrannare titt på akutens ledning.

VN:s ledare (15.6) aktualisera det nödrop som hemsjukvårdare i Ekenäs riktat till staden för att bristande resurser leder till vanvård och de har även gett konkreta exempel. Detta är inget nytt för Raseborg som under stadens existens aldrig klarat av att följa de nationella vårddirektiven eller att bygga upp ett fungerande vårdkoncept. Situationen har förvärrats för varje år och platserna på vårdhemmen reducerats, samtidigt som de vårdbehövandes antal ökar och fortsätter att öka fram till 2030. Hemsjukvårdens resurser har inte ökats på behövligt sätt.

Stadsfullmäktige som är det högsta ansvariga organet har varit handlingsförlamat och fjärran från realiteterna och har försummat sitt ansvar för staden och dess invånare. Ett bedrövligt exempel är att det inte förmått utse vare sig engagerade eller kunniga medlemmar till hälsovårdsnämnden. I den nuvarande nämnden sitter flera tidigare medlemmar som visat sin oförmåga och inte bryr sig om nationella vårddirektiv. Det finns en del nya medlemmar som gör en bra insats, men deras förslag till åtgärder har körts över.

Men det gäller även ansvariga tjänstemän som misslyckats och då gäller det närmast stadens chefläkare, äldrevårdens överläkare och chefen för äldreomsorgen som inte byggt upp ett fungerande vårdkoncept. De har inte heller varit dialogvänliga med allmänheten och inte vare sig uppfattat eller följt den stora mängd anmärkningar och uppmaningar som lagövervakande myndigheter utfärdat i många beslut. Och nämnden har inte gjort något för att åtgärda dem.

Nu har vi ett litet hopp om någon bättring då en ny chefläkare för staden tillträder 1 augusti om hon vill uppdatera gällande regelverk och vill iaktta gällande nationella vårddirektiv.

VN:s ledare hänvisade till de uppseendeväckande fallen av vanvård då personalen inte räcker till med följden att totalt hjälplösa patienter får ett besök klockan 16 på eftermiddagen och följande besök följande dag klockan 10. Inget blöjbyte under denna tid och det leder till lidande och frätande hudskador som kan sluta i blodförgiftning och livshotande infektioner.

Anonyma Carola skrev om den ultimata vanvården (VN 12.6) och händelsen slutade i dödsfall. Den berättade om en totalt ansvarslös ambulanspersonal som ägnade sig åt vårdvägran av en man som fallit och som hade haft både hjärnblödning och stroke tidigare. Med den bakgrunden inser kunniga vårdare att ett fall lätt kan bero på en ny attack till följd av svåra blodkärlsskador som förorsakar infarkter av olika slag. Till slut kunde de övertalas att ta med riskpatienten till sjukhusets akutjour där man ytterligare bemötte patienten och den anhöriga motsträvigt och ohövligt, vilket akuten beskyllts för i flera sammanhang. Händelsen slutade sedan med patientens död i infarkt.

Raseborgs sjukhus har en mycket bra sjukhusdirektör och chefläkare, men de borde ta en noggrannare titt på akutens ledning. Det brister utan tvekan i dess sätt att leda avdelningen, medan akuten har en avdelningsskötare av underbaraste slag som alltid varit akutens flaggskepp, men Insändarehon kan inte alltid vara på plats med sin omsorgsfulla och professionella insats och bemötande.

Jag har i flera fall följt med hur akutjouren vill stoppa behövlig vård på grunder som inte motsvarar nationella vårddirektiv eller etik. I till exempel ett fall gällde det en svårt sjuk patient på ett vårdhem som man vägrade på ambulansens förfrågan att ta emot. Först efter ingripande av sjukhusdirektören tog akuten emot patienten.

I ett lindrigare fall vägrade akuten att ta emot en riskpatient med öppet sår som anmodats till akuten av en vårdsakkunnig öppenenhet som konstaterade både blödning och varbildning. Akutens läkare ansåg att det kan vänta till hälsocentralbesök följande dag. Enligt ministeriets direktiv skall en hälsocentraljour, som sköts av sjukhusets akut, alltid sköta öppna sår. Det finns orsak för sjukhusets ledning att se över vilket koncept akuten tillämpar utgående från att vårdvägran är ett mycket dramatiskt beslut av en vårdenhet, speciellt då det gäller kritiska situationer hos multisjuka kroniker. Gällande vårddirektiv är väl utarbetade av samhället och de flesta akutjourer iakttar dem, men på Raseborgs sjukhus finns ett behov av uppdatering.

Bo Holmberg Karis