Raseborgs sjukhus är inte nedläggningshotat

Raseborgs sjukhus saga är inte alls all. Men sagan får kanske en annan vändning – det återstår att se.

Under rubriken "Varför är Raseborgs sjukhus saga all?" beskriver Karl von Smitten i en insändare (VN 5.7) sakkunnigt och sanningsenligt hur situationen ser ut för Finlands små regionala sjukhus – det vill säga de som tidigare kallades kretssjukhus och numera ofta kallas närsjukhus.

Förutom den medicinska utvecklingen och nya arbetstidsbestämmelser för läkarkåren har social- och hälsovårdsministeriets stränga förordningar, såsom den såkallade centraliseringsförordningen och jourförordningen verkligen satt käppar i hjulen för de små sjukhusens verksamhet, både ekonomiskt och kvalitetsmässigt. Förordningarna trädde i kraft efter hand under 2018.

Centralisering är överlag en samhällelig trend och det är troligen sant att verksamhet vid stora enheter är effektivare och förmånligare mätt per prestation. Men inte ens Västnyland kan och skall bli utan lokal specialsjukvård. Raseborgs sjukhus saga är därför inte all. Men det kanske blir en ny saga.

HUS (Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt) styrelse har i juni tillsatt en arbetsgrupp som fram till den 31 december i år skall utarbeta förslag till vilken verksamhet sjukhuset borde bedriva i framtiden. Egentligen borde utredningsarbetet utgå från regionens servicebehov överlag (beaktande säsongvariationer) och förhoppningsvis är det där arbetsgruppen börjar.

Samjouren som upprätthålls 24/7 vid sjukhuset är av central betydelse i sammanhanget. Den är svår att upprätthålla och tämligen dyr i drift. Att så är fallet beror på att en samjour 24/7 enligt jourförordningen förutsätter en jour dygnet runt inom de tre "centrala specialiteterna" vilket i klartext betyder att det bör finnas en inremedicinare, en kirurg och en anestesiolog i närheten – förutom läkaren på jouren. Läkarbristen är stor, inte bara vid Raseborgs sjukhus och dess samjour. Också stora enheter som Pejas sjukhus och Malms sjukhus har svårt att rekrytera hugade läkare till jourarbete.

Tack vare höga tilläggsersättningar är samjouren för tillfället tryggad vid Raseborgs sjukhus. Men ersättningsnivån är för hög och jag efterlyser därför ett samhällsansvar av Finlands Läkarförbund!

Man ska inte gå händelserna i förväg. Raseborgs sjukhus saga är inte alls all. Men sagan får kanske en annan vändning – det återstår att se. Nu bör arbetsgruppen, där jag själv ingår, få arbetsro. Jag utgår från att den gör ett gediget utredningsarbete med konsekvensanalyser, riskanalyser, beredskapsanalyser, språkanalyser och befolkningsanalyser som viktiga element. Befolkningsmängden i Västnyland sjunker nämligen oroväckande snabbt. Det föds allt färre barn och skillnaden mellan födda och döda är negativ (det gäller för övrigt Finland som helhet men inte i Nyland). Dessutom är skillnaden mellan in- och utflyttning i regionen dessvärre också negativ. Befolkningsmängden sjunker snabbt, 400 till 500 personer per år är takten för tillfället. Den kvarvarande befolkningen är ålderstigen vilket återspeglar sig i ett högre servicebehov överlag.

Spekulation och negativ publicitet är av ondo. Ingen vill jobba för ett sjukhus som stämplas som nedläggningshotat. Vilket Raseborgs sjukhus definitivt inte är!

Gabriela Erroll sjukhusdirektör, Raseborgs sjukhus

Mer läsning